Sissodär. Då har vi även avklarat en sväng till Arboga men Saxin har vi med oss hem igen. Imorgon kommer Rebecka och Elisabeth hit och det är ridning som står på schemat. Spännande! Just nu sitter Saxin med sin kamera upp i mitt ansikte. Max en decimeter ifrån. Hon säger saker som: "ansträng dig inte så mycket... slappna av! KAN DU INTE FÅ UPP MUNGIPORNA MER?! NEJ INTE SÅÅÅÅ! .. Inte visa tänderna. Men slappna av en gång då!" Dja! Det känns alldeles underbart. Så nu försöker jag med pressat leende blogga lite avslappnat under tiden. Men visst. Är man vän med henne kan man få utstå både det ena och det andra. Gulligtjejsnabela.
Saxin gör en åtminstone ganska glad hela tiden. Det är tur det. För just nu skulle vissa saker kunna vara lite, en aning, roligare och lättsammare. För övrigt så skriver mina fingrar 70 ord per minut på datorn. Om det är speciellt bra vet jag inte, men det låter ju inte så lite. Det är inte skryt utan ren fakta som jag och Saxin kunde konstatera efter att ha gjort ett test någonstans på någon mysig sida. Jag har dessutom snabbare reflexer än Saxin. Det är jag mäkta stolt över! Nej, det är jag inte. Men det är lite roligt.
Många ting som är lite roliga blir mycket roliga. Det är bra. Det behövs glädje.
... speciellt just nu.