Nu sitter jag här i mjukisbyxor och t-tröja, en frisyr som inte är av den här världen och svarta halvmånar under vardera öga. Jag har med andra ord inte riktigt fått mina åtta timmar den här natten. Anledningen var att jag hade en spännande bok om en separerad pappa att läsa ut samt att jag var blottad för smsbegärets fälla. Men det var trevligt. Strax efter två sade jag godnatt och tvärslocknade utan krusiduller. Det var skönt.
Klockan tio ringde mobillarmet.... Upp och hoppa och ta ut hästarna. Eftersom de få gå in väldigt sent igår kväll på grund av de icke dåliga vädret lät jag dem stå inne lite längre på morgonen, jag var för trött för att orka gå upp tidigare. Men mamma var i alla fall snäll när hon kom hem från jobbet att slänga åt dem deras frukost. Ja och ännu gladare blev jag när jag kom ut där med allt blod i fötterna och insåg att Mozart slängt av sig en framsko. Gullig häst, va! Tur är att hovslagaren står och knackar på dörren redan på fredag förmiddag. Det tackar vi hutlöst mycket för.
Så, vad ska jag finna ro i att göra idag då. Jag känner mig långt ifrån lika pepp som de senaste två dagarna att utföra några storverk men något ska jag göra. Överväger i min ännu inte riktigt klara tankeverksamhet att baka lite, leka hemmafru i några timmar framöver.
Just nu skulle det sitta fint med lite frukost. Dessvärre tror jag inte köksan har anlänt än... Typiskt!