Hej.

Jag hade ett flertal idéer att blogga om idag, faktiskt. Jag har minst ett par gånger till och med suttit och tänkt ut en exakt inledning. Men detta gick totalt i krasch, så nu är jag precis lika handfallen som vanligt. Och torr. Torr som en öken på några intressanta tankar att uttrycka i skrift. Fast i och för sig, skall man se det som så, så har jag aldrig något av värde att skriva. Dock så kan det ju vara kul att få läsa något annat än mina dagliga rutiner som inte ändrar sig avsevärt.

Den första idén har jag för mig faktiskt var lite bra, men den har jag glömt. Jag har verkligen glömt den, trots att jag tyckte att den var så bra. Och det värsta var väl att jag tänkte just det att "den här idén är så bra så den kommer jag omöjligen kunna glömma". Tji fick jag. Den andra idén gick totalt i krasch. Jag hade tänkt skriva ett långt utlägg om min oro och skräck för magsjuka då ett barn idag på rasten kräktes. Men det var inte magsjuka. Bara en slags föda som hamnat lite snett i strupsystemet. Synd. Eller, det var väl i och för sig bra. För redan direkt jag fick höra om det så tänkte jag gardera mig genom att äta 10 (eller femtio) pepparkorn när jag kommit hem och tvätta händerna tills det att jag inte längre hade några händer kvar. Men nu var det ju ingen magsjuka så därmed inte heller någonting att oroa sig för. Jag är frisk och kry, än så länge. Jag har dragit på mig någon genom-mysig hosta men det är ju bara sådant som man får tåla.

Utevistelse idag, vill jag sannerligen lova. Inte varje dag man är ute i en och en halvtimme. Det snöade, precis som igår, så nu finns det massvis med snö. I drivor. Och det värsta av allt är väl att, kom jag på nu, jag tvingas gå hem idag. Och hur roligt är det på en skala? Så mycket noll det kan bli vill jag lova! Spännande. Hur som helst så rullades det snöbollar, några minde och så några bautastora. Vi gjorde en snölykta och ett flertal snögubbar. Eller snögubbar kanske är att ta i... Men det blev urtjusigt!

Nu har jag rast och vi får väl se hur länge den varar. Är minst tjugo minuter kvar i alla fall. Överväger att krypa upp i den supermjuka soffan och lägga över mig en filt. Just, ja, det finns tårta i kylskåpet. Jag gillar tårta. Skarpt! Och så finns det tåv chokladaskar samt pepparkakor på bordet. Nej, Ida, skärp dig!

Okej. Gott.

Hejdå.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0