Jag låg vaken till halv två inatt, läste och lyssnade på regnets smattrande mot fönsterrutan. I morse när jag vaknade var det likadant och nu när jag kommit hem, läget oförändrat. Grådisigt, ihärdigt och oupphörligt smattrande regn, vattenpölar bildas, hur mysigt är det inte?!
Halv åtta i morse satt vi och åt frukost på dagiset, drack varm choklad och åt mjuka smörgåsar. Vi hade bara lite vagt ljus tänt och så regnet, riktigt trevligt. Hela den här dagen har varit superhärlig för den delen! Var och varannan dag när jag kommer hem tänker jag något i stil med: "det här måste väl ändå ha varit den bästa dagen...". Det blir bara bättre! Vi var inne hela förmiddagen pga regnet i hopp om att det skulle sluta för barnens skull. Det var bara att försöka sysselsätta sig på ett eller annat sätt. Det började med lite 'playdoo'-deg och vidareutvecklade sig sedan till tågbana.
På tal om tågbanan. En utav fröknarna (här säger vi fröknar, alla barnen säger fröknar - jag säger fröknar, ja.. inte till dem alltså, men spelar roll..) bad mig att plocka ut de två lådorna med diverse träräls. Givetvis, sade jag och drog ut dem ur förrådet. Jag fick med mig två barn, en pojke och en flicka i 4årsåldern. Efter en liten stund insåg jag att jag var nog den som var mest entusiastisk och drivande. Jag dirigerade, pekade, viftade och byggde. Jag byggde, med lite hjälp då och då från de två barnen, en "jättesuperbana" som gick runt hela hallen och ut vid dörren. Helt fantastiskt och fy fulingen vad oerhört skoj det var! Jag lyfte till och med bort barn som jag ansåg förstörde, de fick hålla sig till att dega istället. När den väl var klar for nästan alla barn runt med tåg och lokomotiv och tyckte att det var nästan lika roligt som jag. Dock är barn alltid barn, de tröttnade efter inte alltför lång tid och byggde "världshögsta tornet". Jag gav upp och kavlade ut en deg som var "ända till himmelen".
Efter lunch var det på med regnkläder på alla barnen. Hjälp med klädnad innebär: alla på en gång! Ut med alla i regnet och så stå där medan de hoppar i vattenpölar och drar i mig med sandiga, frusna fingrar. Supermysigt. Fy, jag känner mig så otroligt positiv, men det är verkligen roligt. Det roligaste med den här dagen, förutom alla lekar vi hittade på, var att det gick så fort. Hela tiden saker att göra. Det blir inte roligare än vad man gör sig.
Jag blev dessutom anfallen av fem pojkar idag. Spindelmannen och hans kompanjoner. Fy, ungar är bra härliga! , bortsett från att jag höll på att bli strypen. (det finns kanske ingenting som heter strypen, kanske. Men det spelar inte någon roll det heller!)
Nu ska jag ta och fixa lite the och sedan läsa.. 
Underbart väder. Härlig dag. 
Will you stand above me
Look my way, but never love me
Rain keeps falling
Rain keeps falling
Down, down, down
Will you recognize me
Call my name or walk on by me
Rain keeps falling
Rain keeps falling
Down, down, down, down

I need you now.


Den här låten är för övrigt faktiskt ganska bra.