Man fick välja mellan att vara kvar i skolan och jobba eller åka hem och jobba. Med nöd och näppe hade jag möjlighet att välja det senare alternativet.
Lite sen till lektionen, fick inte informationen direkt. Ger klockan en snabb blick och inser att oj, nu går den sista tidiga bussen om två minuter och jag måste till skåpet först. Jag springer, småjoggar, ser allmänt löjlig ut. Men framåt tar jag mig och lyckas precis hinna till bussen. Verkligen precis! Glatt slår jag mig ned på ett säte längst fram bredvid en bekant. Bussen kör iväg, jag är tacksam, några spelar bongotrumma inuti mitt huvud.
När jag kommer hem tar jag febern, det är det absolut första jag gör. Och tro det eller ej, den visar feber! Från mitt vanliga 36,6 till 38,0! Det är en avsevärd skillnad och inte alls konstigt därmed att jag klagat och gnällt precis hela dagen.
Så... nu har jag med andra ord rätt att klaga. Eller?
Nehejdå. Jag ska inte klaga. De flesta blir ju lite sjuka då och då. Jag ska dricka the, sova och vila huvudet. Det blir finnemang!