17.30

Idag är det en vecka sedan jag bloggade. Att det har varit ett uppehåll beror inte på att mitt liv är tråkigt och händelselöst - tvärtom, jag lever efter ett fullspäckat och mycket intressant schema. Jag skulle nästintill kunna skriva en bok om varje enskild dag i mitt liv .

I förrgår placerade min lillebror smidigt nog sin tröja mitt i trappan. När jag en stund senare kommer och skall gå ner ser jag inte tröjan, det är ganska mörkt - åtminstone får jag väl skylla på det. Jag hinner känna att jag trampar på något mjukt innan jag totalt tappar fotfästet och åker fyra trappsteg ned. Alltså, jag faller handlöst och sätter mig på arslet. Det gjorde fruktansvärt ont. Det gjorde verkligen jätteont. Det var en obeskrivlig smärta och jag var helt säker på att jag skulle dö.
I skrivandets stund har jag ett jätteblåmärke som är både lila, svart och blått. Jag har aldrig någonsin tidigare haft ett sådant enormt blåmärke. Men av hälsosamma skäl kan jag dock inte lägga ut någon bild.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0