Jag lever fortfarande lite grann

Det har varit lite tomt här och det beror på mitt numer fullspäckade liv. Typ.

Igår var en rätt händelserik dag, beroende på hur man ser det. Började dagen med vanliga lektioner, inte några konstigheter. Åt lunch, även det gick smärtfritt. Men när det blev dags för idrott önskade jag i efterhand att jag hade skolkat lektionen.
Frisbee stod på schemat. Bara det, liksom. Frisbee! Och det är något de kallar sport. "Sporten för de talanglösa". Jag var lite väl brutal i mina kast och fick därmed axeln att hoppa lite hur som helst. Var på väg att hoppar ur men hoppade tillbaka, det svartnade totalt för ögonen och smärtan var minst sagt ett rätt framstående faktum. Det var så att kräkreflexerna gick igång.
Det har ju hänt ett par gånger tidigare men aldrig såhär, smärtan har aldrig funnits kvar. Så efter en stunds bölande fick jag gå till skolsyster som inte ville röra mig utan skickade istället upp mig till akuten. Så en lärare och Elin åkte upp med mig. Lite väntan, in och en sjuk"syster" klämde lite på mig. Han kan för övrigt ha varit den bästa inom sjukvård jag någonsin träffat. Lugn, trygg och sjukt rolig. Ännu mer väntan. En citodon, väntan, in till en läkare som klämde ännu mer, upp på röntgen, klick-klick, väntan, hej, hejdå. Ungefär så såg mina fyra timmar på akuten ut.
Den slutliga domen var att smärtan berodde på uttöjda ledband, muskler och senor och i framtiden blir det besök hos sjukgymnast. Känns väldigt bra, vill få axeln fixad nu.

Så, jag frågade också om jag skulle kunna rida idag och visst skulle jag kunna det. Om jag skulle vilja det, var det dock aldrig tal om. För det ville jag inte. Jag hade aldrig klarat av det. Hela dagen har armen värkt som tandvärk, knakat och varit stel och varenda liten felaktig rörelse har fått mina ögon att tåras. Men det spelar inte någon roll. Mitt prolem är ridningen. Jag ska tävla på lördag och har inte ridit sen måndag. OH! Så imorgon får jag i nödfall proppa i mig lite värktabletter och ja.

Kom nyss hem från Arboga. Fick lyssna till ett otroligt tal.
Körningen dessutom, den går rätt bra. Har bara liiite teori kvar - sedan bokas jag för skrivning och körning. Blir nervös bara vid tanken på det.

Imorgon kommer Richard. Imorgon är det skola. Imorgon är det teoriplugg. Imorgon är det ridning. Imorgon är det lagdressyrträff. Imorgon är det förberedelser inför tävlingen.

Känns en aning körigt.
Men nu känns det som att sängen lockar lite mer än någonsin tidigare.

Åt kebab med bejbsen idag. Fint!

Hejdå, hejdå


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0