Åh, jag tror jag blir tokig.
Mozarts förbenade, envisa skav här ännu en gång gått upp.
Han stod nästan hela sommaren, inget som kunde skava, men håret vägrade att växa ut. Och nu när vi har satt igång har det fungerat relativt bra. Det har inte varit riktigt hundra men hållt sig lugnt. Men så precis när jag skulle börja rida så fick vi se att det var blodigt.
Nej, det är inte roligt och jag blir riktigt ledsen. Större delen av mitt liv kretsar runt Mozart. Och som pricken över i:et är det bara ett par veckor kvar till KM. Nej, nu känner jag för att ge upp.