Åh, himmel vilken fin dag. Kom upp strax efter nio och då var jag tokigt seg samt fått pappa att ta hästarna. Hade en underbar gårdag och allt var så fint och perfekt. Så seg var bara förnamnet. Med hår som stod åt alla håll och fortfarande ganska dyngsurt hoppade jag in i bilen och for iväg med far och bror.
Hela dagen var så bra, bra, bra. Efter möte och tj blev det grillning med ett stort gäng. Och just ja. När jag flänger in och ska hänga av mig jackan, vem står inte där då om inte min favoritvästeråsare Cornelia!? Aha! Mycket trevligt. Så hur som helst grillade vi och när jag inte längre hade någon känsel i vare sig händer eller fötter åkte vi hemåt. Och ja, nu är jag alltså hemma. Hade tänkt ta tag i pluggandet en liten stund åtminstone. Någon måtta får det ju vara på lovslappandet.
Jag är bara så glad just nu. Allt har släppt och jag mår bättre än på väldigt, väldigt länge. Och icke att förglömma. Min älskling är världensvärldens bästa.