och mitt hjärta slutar aldrig slå.

Det var en sådan där underbar vårdag. Solen sken ikapp med våra leenden, fåglar tävlade om vem som kunde låta mest och högst. Det var folk i rörelse, glassen smakade extra bra och jag var säker på att tiden stod still.
Jag satt lutad i din famn på en hård träbänk. Det var precis lagom varmt, en tjocktröja och dina varma armar. Kärleken du erbjöd strålade inifrån och ut och omgav hela mig.
Jag var så säker, jag bara visste, att det skulle vara vi två föralltid.
Hur skulle jag någonsin klara mig utan dig!?
Nej. Det fanns inte på kartan. Inte en chans.

Föralltid varar inte alltid så länge.
Och ibland lämnar föralltid djupa sår efter sig.

Otroligt fin text!

Fint. Känner igen tankarna å känslan

Vackra du =)

Så vacker!

fin text, fin tjej!