Sitter i skolan och gör inte så mycket alls. Borde göra betydligt mer men föredrar att gäspa käkarna ur led. Så tokigt galet trött! Har räknat ihop till fjorton rester i olika ämnen, får en känsla av att det börjar bli dags att ta tag i det hela. Jag hoppas komma hem i hyfsad tid idag, förbereda och fixa och greja lite och sedan blir det finmiddag.
Dagarna är så himla, himla fina. <3
Ska försöka ta mig i skjortkragen och åstadkomma lite nytta. Yeah, right. Jag tappade energin i samma sekund som skoltröttheten vällde ner över mig. Bra så. Ska nog ordna upp sig.
Hejdå.

Några få bilder från teateruppsättningen:

Igår tog lugna kulturveckan slut och jag och Angelica briljerade med världens bästa powerpoint. Synd bara att resten av människorna där förstod hur bra den var så vi hade fått vinna första pris. Så, nu är det i alla fall över och på måndag drar de seriösa otäckheterna igång igen. Långa dagar och jobbiga lektioner. Men på måndag är det nittiofem dagar kvar till studenten. Känns ju ändå rätt fint.
Jag har en hel hög med saker som jag egentligen skulle tagit mig an nu när det är helg och allt. Saker som jag skjutit upp minst en miljon gånger. Men nej, det blir ingenting av med det. Åtminstone inte idag.
Igår efter skolan for jag och Angelica in till Örebro, vandrade runt en stund, mötte upp Elin och åt hamburgare. Jag inhandlade en ny väska som jag är lite kär i, ett par svarta jeans, smink och en ansiktsmask. Ansiktsmaskens funktion ska jag snart återgå till.
På kvällen tillfredsställde jag mitt OC-beroende och åt pizza. Skräpmatens nationaldag igår, tänkte jag och svullade. Klockan tio sa jag och Elin nej tack till tråkig fredagskväll och skakade rumpa istället.
Åh, jag ska ju berätta mer om ansiktsmasken! Ikväll ska jag och Angelica hem till Elin för tjejhäng. Vi ska lägga ansiktsmask, basta, dricka bärs och bara ha det så himla trevligt.
På förmiddagen var jag till ridhuset och tränade ett pass. Min lille häst är guld.
Nu ska jag pälsa på mig lite och sedan bege mig ut i stallet för min favoritsyssla. "Lite" skitmockning. Härligt! Kan knappt vänta en sekund till...


Någon tappar vinterpäls.

Med den här bilden tänkte jag nog att det känns så himla finfint med våren som cirkulerar lite i luften.

Den här snubben har ni aldrig sett bild på förut, så håll till godo. Ehe.

Angelica undrade om den går att äta. Jag förstår vad hon menar...

Säg hej till min bästis.

Hejdå.
Puss.

Igår fick jag låna alla säsonger OC av bästa Såslund. Det var awesome. Och det var minst lika awesome att träffa henne och snacka en stund. Här har ni hennes blogg.
Sedan var kvällen ungefär i världsklass.

Idag var jag trött och sov rätt länge. Toppen att jag har börjat vända på dygnet såhär när lovet strax är slut. Hur som helst så håller jag på att tillverka en miniäppelpaj av kvarbliven deg som egentligen skulle kastas. Mamma bakar fantastiska citronpajer och grytan är redan kokad. Om ett par timmar får vi gäster så jag ska väl bege mig mot duschen och sedan kniva ihop en sallad.

Dagens dilemma: Tävling or not tävling nästa lördag?
Hyfsat stor tävling i Karlskoga och jag är dundersugen... Men. Hm.
Kan. Inte. Bestämma.Mig.  

Och så lite åt det här hållet:
"Sometimes I think that my trains done gone.
The way all old things must do.
Yet I still wait for it's return,
Just like I still wait for you."

Jag kan inte glömma vad du lovade...

Just ja, just ja. I torsdags framkallade jag 100 bilder gratis hos FUJI och hela högen med kort anlände redan igår. Det kallar jag grym leverans! 100 gratisbilder, 29:- i frakt. Bra grejer! Och jag är supernöjd med kvalitén och allt och sådär.

Det var väl vad jag hade på hjärtat just för tillfället.
Hej.

Utväxten borta.
Jag visste att ni ville veta det.

I övrigt vaknade jag ungefär en gång i halvtimmen under hela natten. Jag har haft och har en grotesk mensvärk, jag kan inte andas genom högra näsborren, hela halsen och svalget värker, min vänstra näsborre gör svinont, det har hänt något smärtsamt med mitt vänstra öga, jag har huvudvärk och... jag är rätt säker på att min kropp försöker ta död på mig.

Inom en liten stund ska jag släpa mig ut till hästarna, fodra och få ut dem. Det är galet fint väder, sol och hela rubbet, och jag orkar inte rida. Nej, istället får jag hålla mig inne och tjura. Det här är ett riktigt skitlov.
Framåt eftermiddagen får jag trycka i mig arton alvedon och åka iväg och jobba. Det är oklart hur jag ska palla det men ingenting är omöjligt...

Jag vet, jag är rätt äcklig. Jag kan om jag vill.

En himla trevlig kväll blev det.
Vi inhandlade chips, dip och cola och for till Pontus mysiga lägenhet. Angelica hade med sig Saw ett och två och himmel och pannkaka, mer spännande filmer får man leta efter. Jag är såld! Vi ska nog plöja trean, fyran och femman också här någon dag.
Efter filmtittandet chillade vi i köket, satt på trästolar och pratade om allt. Himla härlig stund med himla söta. Men sedan blev jag tråkig och ville sova, hejdå.
Vi planerade även lite inför fredagen då ingen egentligen tänkt något alls. Kanske lite bowling. Kanske lite Saw. Ja, man vet ju aldrig.


(ryser!)

Time att sova. God natt!

Nu har jag duschat håret och är redo att åka till Pontus för filmmys med honom och Angelica. Men först ska jag lämna en tårta till farmor, som jag har bakat. Den blev inte så himla bra så ni får nog inte se någon bild. Så. Ja, trevlig kväll då.


Imorgon säger vi hejdå till slitna toppar och utväxt. Hejdå.

För mig är lov två saker.
1. Bevis för hur tråkigt liv jag har, hur ensamt det faktiskt är.
2. En utdragen tristess.

Jaha, det här är alltså första dagen på sportlovet. Vilken dag sen då. När jag vaknade och kollade ut genom fönstret vräkte snön ner och det var närmare fem minusgrader. Vem blir lyckligare av det? Definitivt inte jag i alla fall. Så jag gav bort mitt lov till Erik istället.

Jag hade tänkt göra både det ena och det tredje idag. Skriva mitt tal, plugga, ta igen skolarbeten, gå en promenad, rida, städa. Eh. Jag tänker göra ungefär ingenting. Humöret för allt det där är som bortblåst.

Det känns mest såhär just nu:
"I'm a goddamn sore loser
I ain't too proud to say
That I'm still thinking 'bout you
And I'm so lonesome without you
And I can't get you out of my mind

Oh mama don't leave me alone
With my soul so down so tight
Just like a stone cold tomb
Ain't it clear when I'm near you
I'm just dying to hear you
Calling my name one more time"

Bra.



Och så.
Äntligen har jag bokat klipptid+färgning och jämning av ögonbryn samt köpt hårfärg. Så på tisdag blir jag människa igen. Skönt! Vi hade fint folk på middag; mamma bjöd på tre sorters pajer, jag bjöd på barnkalaskakorna.
Nu blir det strax stallfix, en lång och skållande het dusch och så sängläge resten av kvällen. Solsidan ska avnjutas samt en eller två filmer. Fint som snus.
Nu är det så länge sedan jag städade mitt rum att jag har startat lite olika odlingar. För det första så tror jag att det har flyttat in små varelser i min säng. Under sängen, på bordet och i några hörn så finns det odlingar som framkallar smärre astmatiska anfall. Alla mina kläder ligger huller om buller, hur som helst och vem vet vad som finns där under... Ja, det börjar bli rätt äckligt nu så jag antar väl att jag får skjuta upp det projektet på imorgon. Eller någon annan dag den här veckan.



Snart mars...

Lovets start firade jag, Angelica och Elin med semlor. Man lär äta den största bigmac-varianten = mer grädde, mindre mandelmassa.


Sedan hamnade vi i semlekoma. Man ser knappt Angelica men hon ligger där i alla fall och är victory.


Nu har det införts så kallade skol-ID-kort. Eh. Ja, för att vi ska få äta i matsalen och sådär. Verkligen tjusigt. Ser mest ut som att jag och Elin jobbar på någon advokatbyrå. Typ. Gulligt.


Och så var jag kändis för en dag. Idag. Tidningstanten frågade om jag trodde att det fanns liv på någon annan planet. Såhär svarade jag och så knäppte hon landets vidrigaste bild. Jag skulle ha sagt åt henne att jag kunde ta kortet själv. Det är alltid lättare att få bilderna att se betydligt mer smickrande ut när man tar dem själv...


Och det här är min favoritälskling. Mums!

Kvällen spenderades hemma hos Eleni tillsammans med trevliga Jonathan och Stefan som var där på besök. Nu är jag hiskeligt trött och ska leta mig mot sängen. Imorgon bjuder vi igen och de kommer hit imorgon eftermiddag och käkar. Awesome.

Störd.
He-he-he.

Igår var en av mina värsta dagar någonsin och det går inte över. Det ska bearbetas och ältas i det oändliga. Det är lite så jag fungerar och det är så det får vara. Fylld till bredden med känslor av värdelöshet och... tomhet. Jag trodde att ett krossat hjärta var den värsta smärtan man kunde uppleva. Ha, det är ingenting i jämförelse.

Men! Dagarna går alltid vidare, tiden löper på och det är bara att hänga med och inte fastna totalt långt ner i skiten. Så idag har vi gråtit oss igenom en film i aulan. Freedom writers, galet tänkvärd och himla fin film. Sen så hade vi väl några lektioner och det var ungefär lika roligt som vanligt.
Pappa har fixat ljud i volvon så nu känner jag mig riktigt tuff.
Kom nyss hem efter ett pass på gymmet. Träningsvärken hinner aldrig gå över. Rätt skönt ändå.

Nej, det här blir ingen gladare av.
Vi hörs snart. När jag blivit lite, lite gladare.

(jag ska baka snart, typ imorgon eller på lördag. då kommer det bilder!)