Ja, hade nog egentligen inte tänkt skriva så värst mycket idag, men hamnade ändå här på något vänster.
Har varit med mamma till ridhuset med hennes häst, jag red nog mest. Det blåste riktigt mycket och eftersom det är ett ridTält egentligen så låter det förskräckligt i duken och Pavarotti tyckte inte alls att det var det minsta trevligt.
Ska snart ner till Frövi en sväng och ta ut ett paket innehållande ett par nya jeans, får se om jag behåller dem eller inte.
Igår var jag till Örebro för att handla lite småsaker med Elin, Amanda och Emelie. Jag handlade tre par trosor för 99:- på Lindex. Tro sjutton att jag glömde kvar påsen på tåget hem. Sådant är verkligen Inte roligt. Blir så trött på mig själv. Skönt att jag inte glömde väskan med mobil, plånbok osv i alla fall. Kanske håller jag på att bli dement...

Igår tog det också totalslut med Fredrik. Vi hade väl något förut, han hoppades på mer, men, jag kände ingenting. Sådär i efterhand kan jag tycka, utan tvekan, att jag var feg, känslokall och rentav grym. Och i den meningen var inte grym något positivt. Jag ångrar mig inte, mitt beslut, men jag ångrar hur jag gjorde det. Allt vart fel, från första början. Det var inte dig jag älskade. Jag trodde kanske, då och då, att jag faktiskt älskade dig. Eller så var det så att jag ville älska dig, få känslor, massvis med svindlande känslor. Försökte uppodla något som inte fanns. Ingen har någonsin förut älskat mig, haft några djupare känslor för mig. Kanske var det de som fick mig att inte vilja ge upp, trots att det kändes fel. Jag kände mig obekväm. Det var inte någon perfect match, vi var och är så olika som man kan bli. Jag vet, att nu avskyr du mig, är besviken och ledsen. Ärlighet varar längst, brukar man ibland säga. Det känns bättre imorgon. Om inte, kanske dagen efter det. Jag är ledsen,
Men all denna press, tjat, ja, allt var fel. Det är jag är ledsen för är att jag gav dig falska förhoppningar. Det är misstaget jag gjorde som jag ångrar mest.

Alla dessa problem. Det är inte lätt att vara människa.

Hur som helst så ska vi äta kräftor ikväll tillsammans med Anne, Danne och Esben. Det är minsann trevligt. Ska även försöka hinna ut en sväng och rida Mozart och blåsten lugnar ner sig lite.
Laddar upp lite bilder tillsammans med dagens blogg, även om de inte har så mycket med dagen att göra. Men, .  

Lördag.

Jaa, jag börjar med att beklaga mig, vilket jag må säga att jag är utomordentligt bra på.
Jag har återigen lock för örat och det värker! Det har värkt så pass att jag är stel i nacken, tyck synd om mig, säger jag ju bara!
Lyssnar just nu på "Heman Hunters" . Hur blir det då när man blir kär när man är stor... För bra :') Emellan där har jag lyssnat på Bon Jovi, fick 25 låtar av Emilia och sedan spelat hamsterspel. Jag lyckades få en ny high scoore där, lite smått stolt (läs överlycklig) måste jag erkänna att jag blev.

Egentligen fick jag nog för mig att skriva blogg för att... jag kände att jag ville skriva av mig. Inte om något jättespeciellt egentligen, men det är enklare att skriva av sig för mig själv här än att bara sitta och tänka på det hela tiden. Men nu när jag väl sitter här, tagit mig i kragen... så har jag inte en aning om vad jag ska skriva för något! Otur, det må jag säga.
Hur som helst. I Onsdags åkte jag hem till Emilia, sov där en "natt" och åkte sedan hem på Torsdag kväll. På onsdagen kollade vi på film, lagade lyckad mat - det smakade mat, kollade mer på film, spelade hamster och så när Emilia satt och klottrade på datorn med mordsbenägna Henry ringde jag Fredrik. Först pratade vi 40 min på min mob, det drog inte jättemycket pengar i alla fall och sedan ringde han upp på Emilias hemtelefon så vi kunde fortsätta utbyta tankar i en timme. Emilia blev inte så glad, för hon var massa hungrig. När jag lade på var nog klockan nästan halv 4, där någonstans tror jag. För att.. mh, halv fem tror jag vi lade oss efter att ha kollat på ungefär en tredjedel av simpson filmen (trååkfilm).
I vilket fall som helst tycker jag om att prata med Fredrik. Det bara flyter på, vi snackar inte om jätteviktiga grejer, det bara... flyter.. Han är lättpratad, det lilla mysmongot. Men så attans elak också, igår.. ah, hade kunnat gett han en mängd med stryk om det inte hade varit för att jag skrattade som en dvärg. Pratade dryga timmen med honom igår också... Det var alldeles trevligt, minsann. hemtelefonen la av efter 24 min samtal med honom så jag ringde på mobilen. förbaskade hemtelefon, den har aldrig slutat fungerat förut, och så bara gör den så, för elakt! Jag saknar nog älskling lite, det gör jag, min älskling (;

Jag brukar tycka att jag skriver ganska sansat, inte mycket smilisar, lättläst, osv. Men nu... det flyter bara ihop, tankarna virvlar. Attans. Jag vet inte riktigt varför.... Kanske är det så när man tycker om någon? Allt blir inte sammanhängande, man kan inte tänka helt klart...

Nog för idag, det blir ju inte bra hur jag än försöker i vilket fall.


/ I.T.E.L