det går aldrig över.
Jag sa så mycket och jag berättade från början till slut.
Vet du, det var så många erkännanden som rann ur mig.
"I long to smell you
To feel you within
I need you near to me
Just the touch of your skin
I want to hear you
And tell you again
But so much can happen
Makes it harder to explain"
tre från mobilen
Klockan halv åtta i väntan på bussen. 
Om kvällarna (läs: nätterna) ligger jag och stressar upp mig tills jag inte kan somna. Då skriver jag långa listor och scheman över de kommande dagarna. 
Har man tråkigt på någon lektion kan man alltid rita en afrikansk by.
lycklig
Efter skolan åkte jag med Elin hem,
jag skyndade direkt ut i stallet,
hann rida en stund samt köra lite träning från backen.
Fixade stallet och sedan for jag och mamma iväg till vår sadelprovare,
hem igen och hämta hästen trots allt,
tillbaka och göra en slutgiltig mätning.
Så om 6-8 veckor har jag en unik, specialbeställd sadel från England.
Behöver jag säga att det är lycka?
Behöver jag säga att jag aldrig i hela mitt liv skulle ha råd med den själv?
Så tack, bästa mamma och pappa. ♥
var har du varit hela mitt liv?
"I dreamed of you last night,
You had a different face,
Or maybe just a haircut,
You were older and wiser,
Yet more like a child,
I was amazed to still find you ,
There at the back of my mind,
This dream was short,
This dream was happy,
This dream was short,
This dream was happy"
someone else's life
Kan inte begripa hur du kan se dig själv i ögonen... 
08.46 är klockan
Sitter i skolan och ska försöka ta igen lite arbeten.
Vill helst hem igen.
Har sådan träningsvärk att varje rörelse är mödosam,
två hästar som reds igår har satt sina spår.
Den ena red jag ut på en vända, vi galopperade mest,
den andra red jag för instruktör.
Jaha, nej, vi hörs.
Puss.
ida och hennes mamma?
Jag har tråkat ut er med artonhundra bilder från London på både det ena och det andra. Men de två turisterna, som sprang runt med kamera runt halsen och liknande två vilsna kineser, de har ni minsann inte sett bilde på. Det är ju inte så mycket att se, i och för sig, men äsch, ge det en chans. 
det här har varit en sådan himla fin helg
Hela eftermiddagen har spenderats med Beryl och Elin.
Vi fixade i ordning pastasallad då vi var så hungriga som man bara är en söndag efter klockan ett.
Vi drack te, kaffe och åt choklad.
Vi pratade och pratade och skrattade.
Beryl tillagade våfflor och så åt vi igen.
Så. Himla. Fina.
det var fint med levande ljus och leende vänner.
Härlig kväll med finfina vänner.
Lekar, tokiga upptåg och mys, skratt och trygghet.
(grämer mig att jag glömde kameran hemma)
Fint.
Nu ska jag kika idol och ta det lugnt.
Varmaste raggsockarna och mjukaste tröjan är på.
Sju bilder jag tycker om därför att:
detta var bland det godaste jag förtärt i hela mitt artonåriga liv.
marknaden i Notting Hill nästan var det bästa på hela resan.
husen är så fasligt fina och precis som i engelska filmer.
jag gillar helheten. Stora British museum och himlen i bakgrunden, de två paren närmast kameran, människorna i bakgrunden.
det är precis såhär jag skulle vilja ha det. Världens finaste sätt att ha böcker på. Och så otroligt många. Det var som en bild ur Skönheten & Odjuret. Vackert.
det var som att kliva in i ett annat land. Vi klev in i en liten gränd och plötsligt öppnar det sig; vackra hus i världens alla färger, det luktade mat och liknande. Det var så häftigt.
jag förälskade mig i allt det här och lite till.
Åh, börjar det bli tjatigt med Londonbilder?
Det är vad jag har att erbjuda just nu, jag hinner inte med så mycket mer än sova, äta, skola, skriva och så en häst lite då och då.
Ha en fin helg nu.
Puss.
hjärta
Oj
Söta, jag har inte haft en tanke på att blogga idag.
Jag har istället skrivit åtta sidor på min bok.
Skolan stressar och jag ligger efter med så mycket.
Jag har inte ens haft tid att kolla igenom hög nummer två av Londonbilder.
Men jag ska ge er några stycken nu, några som är alldeles huller om buller.
Tålamod.
Puss.
Kvällen jag och mamma åkte iväg för att kika på London Bridge, regnet stod som spön i backen.
Tjusigt.
Bland det roligaste var att gå på Sainsbury's och handla mat i förpackningar som inte såg ut som hemma.
Här hade vi handlat allt möjligt, bland annat tacosingridienser, pinnar att dippa i ost, juice i handtagsflaska
(jag älskade att juice, mjök och dylikt hade handtag), rostbröd. Ja, allt gick att rosta där.
Allt var format efter brödrostar. Och så lightprodukter överallt. 
Såhär såg det ut på kvällarna. Jag köpte olika engelska magasin för ett x antal pund och så fick jag sitta
där med ordboken. På tv:n rullade engelska program. 
Jag, hyfsat glad efter att ha inhandlat mina favoritkängor.
fighter
Det som driver mig just nu är att en dag, så snart som möjligt, få säga: "In your face!"
... och kanske räcka ut tungan lite lagom barnsligt sådär.
If your soul feels empty. If you change your mind. I can wait. And I'll be here.
"You gonna need somebody on your road
You're gonna need someone to chair your load
Cause your youth and vigor flees
Years gon' bend you by degrees
You're gonna need somebody on your side
When you're waiting on a train that never comes - can't you see it?
that right next to you stands the fella who's been standing there
All along"
P.S. Fler bilder från London kommer så småningom.
D.S. I changed my mind. You're not worth it.
fina vänner
Igår åkte jag med familj till Västerås, till finfina vänner. Vi drog iväg på kulturnatten och såg bland
annat himla duktiga dansare. Mysigt och väldigt trevlig.
Söta Cornelias blogg hittar ni här!
I natt sov jag många timmar och när jag vaknade var det dags att göra sig i ordning
och åka iväg.
för att jag aldrig ger bort mitt hjärta.
Alla ord, alla löften, alla fina meningar.
Förklara varför jag ödslar energi,
berätta varför hjärtat slår fortare
och varför luften blir svårare att andas.
Snälla, säg, varför jag skakar varje gång du är nära.
made you look
and I feel how my heart beats faster. I long to return to London's gray streets and beautiful people.
when I saw him, I just knew.
London Eye
Himla fina cupcakes
Mannen i blå kavaj som jag förälskade mig i.
Hemma
Hejdå Sverige. Hej London.
Sammanbitet nervös. Eh. Ja. Vi ska liksom flyga. 
Och så lite såhär. Hyper. Och sådär. 
Krympte innehållet i min resväska till typ INGENTING. Oj.
Och så jag och Elin. Det passade ju inte så bra meeen.
SYNS PÅ ONSDAG!
Puss.
du viskar ord som gör mig varm.
Nu ska jag alldeles strax fara iväg till min frisör och färga håret. Ska bli så himla skönt att få det gjort.
Ikväll ska det packas inför Londonresan imorgon. Åh, jag tror jag dör lite vad häftigt det ska bli.
Puss.
"So say goodbye to love,
And hold your head up high.
There's no need to rush
We're all just waiting, waiting to die."
Ibland undrar jag var jag tog vägen. Den jag trodde att jag var.
På ytan kan vi välja hur mycket vi vill visa. Vi kan välja att visa allt.
Eller dölja det svaga. Det som gör oss till människor.
Bland det svåraste som finns är att våga.
Att våga kasta sig ut, utan något skyddsnät som fångar.
Våga säga nej. Våga säga att vi inte vill. Våga skrika efter hjälp när det gör för ont.
Visst drömmer vi alla någon gång om det vi aldrig kan få.
Visst älskar vi ibland
och visst förbereder vi oss på att hjärtat krossas så småningom.
Jag viskar tyst att jag håller på att försvinna,
att jag inte längre syns och att ni inte vet.
Du klappar mig på axeln och säger att allt blir bra om du bara tar tag och rycker upp.
Jag ler tacksamt men ack så oärligt och inombords ber jag dig dra dit ingen överlevt.
Du smyger in din kärlek i mig och utan att jag riktigt förstår varför
blir luften lättare att andas.
Jag lägger min hand på din och jag vågar aldrig riktigt säga att du gör mig hel.
Istället gör jag det som är lätt och faller sig, för mig, naturligt.
Blicka ut, säger jag tyst.
Mitt liv, säger jag i all enkelhet och du ser undrande på mig.
Mitt allt, säger jag och går därifrån.
Hur resten av dagen ska spenderas:
Åh, jag är så fasligt trött och tiden bara rinner iväg.
Förmiddagens lektion bestod av Engelska B, sedan väntade vi några timmar. När vi väl ska börja religionen är den inställd, för tio minuter tidigare fixade läraren ryggskott. Och så ställdes den sista lektionen också in, så jag är hemma drygt ett par timmar tidigare än i vanliga fall. Så bra.
Nu ska jag ta igen lite plugg som jag skjutit upp, det ska ju lämnas in imorgon...
Sen har jag planer på att tvinga mig att motionera lite.
Och på fredag drar jag!
När det är höst och grått får man göra eftermiddagarna fina
Fikamys med finvän och mamma.
inte roligt
Mozarts förbenade, envisa skav här ännu en gång gått upp.
Han stod nästan hela sommaren, inget som kunde skava, men håret vägrade att växa ut. Och nu när vi har satt igång har det fungerat relativt bra. Det har inte varit riktigt hundra men hållt sig lugnt. Men så precis när jag skulle börja rida så fick vi se att det var blodigt.
Nej, det är inte roligt och jag blir riktigt ledsen. Större delen av mitt liv kretsar runt Mozart. Och som pricken över i:et är det bara ett par veckor kvar till KM. Nej, nu känner jag för att ge upp.
osammanhängande söndagstankar
Jag har förälskat mig många gånger. I pojkar med bruna ögon och mörkt hår. Sneda leenden och knäppa kommentarer. Jag har förälskat mig i saker som jag idag inte kan begripa. Några gånger har det varit fint och det har pirrat i magen och jag har känt mig så lycklig. Andra gånger har det varit ett ständigt gnagande, värk i hjärtat och alldeles för mycket meningslöst dagdrömmande.
Det är en sak.
Vänner är en annan. Vänskapsförhållande är vackert på ett annat vis. Pojkar har kommit och gått, i livet och i tankarna och i hjärtat, men vännerna som alltid finns kvar där. Nästan alltid, åtminstone. Det är stort. Ett helt annat fenomen. Man får möjligheten att fördjupa på ett helt annat sätt.
Jag saknar en av dem. Mycket.
you just flew away and forgot about us.
♥
.. just because you make me happy
hund
vi fortsätter med samma tema som föregående inlägg
förtäring i olika former
höstsol
Eller, det var det ganska länge.
Jag mötte upp Pontus i skolan och vi åkte en sväng och sådär för vi hade inte några lektioner.
Jag satt på farmors balkong i den varma höstsolen och läste tanttidningar.
Jag gick på en lektion som påbörjar teaterprojekt där jag ska få vara med och skriva manus och senare också deltaga.
Sen kom jag hem och gick ut i stallet och Mozarts skav börjar vätska igen och jag orkar inte.
Sen så rasade allt bit för bit.
Ikväll ska jag titta på en film som är rätt gammal men som jag inte sett än och tror är ganska bra.
Seven pounds
Dagen i tolv ord.
Höstluft. Bussåkning. Skolcaféfrukost.
Stickat. Strumpbyxor. Blåst.
Kinamat. Lektioner. Vänner.
Förkyld. Kantareller. Mozart.
egentligen
Jag är fortfarande inte riktigt kry och ska upp några minuter innan halv sju imorgon bitti.
Men om mindre än en kvart har jag fått ner något som jag tror kan vara en av de finaste filmerna.
Jag måste se den. Sömnen får vänta.
och jag gav det iväg, bort, långt
En dag ska jag berätta om den vackraste pojken jag vet.
Han existerar inte för er. Inte ännu.
När jag tänker på honom så tänker jag på
allt
. 
brutal frukost
Idag, trots kvarvarande förkylning, ska jag bege mig till skolan. Det får bära eller brista, tar med mig bilen utifall att. Frukost bestående av yoghurt, krossade linfrön, solrosfrön, honung; mjölk, te och en knäckemacka med ost.
Nej, jag behöver åka snart och jag är inte ens halvklar. Kommer att bli sen som vanligt.
Puss.
