Jag har så roligt att jag snart kommer att dö utav rolighetsöversvämning. Jag kommer säkerligen skratta mig till döds och få sådana skrattkramper i magen att magen går sönder. Säkert.
För de som tältade igår innebär denna dag ingen skola, ingen undervisning (förutom de två sista lektionerna som ändå ingen kommer att gå på). Jag var där några timmar igår kväll och visst hade jag idag kunnat stanna hemma, ingen visste ju ändå om vad jag hade för mig igår kväll. MEN så ska jag ju iväg och städa hos den här lilla damen och hon bor ju bara en liten bit ifrån skolan. Moder jobbar. Fader jobbar. Detta innebär ingen möjlighet till skjuts. Underbart. Det är alltså anledningen till varför jag sitter här i skolan, jag och fyra killar. Gladheten bara cirkulerar här i luften. Nej, faktiskt inte. Jag känner mig mer irriterad än i vanliga fall. Ingen att umgås med överhuvudtaget, inte ens den förbannade syon är här. Ingen att terrorisera, ingen att reta gallfeber på. (Här tänkte jag skriva 'hilarious', men insåg efter en snabb koll i lexikon att det inte alls passade.. inte ens med ironisk ton!) Så nu ska jag väl fortsätta "latja lite med datorn".
Apskaft på det här!