helgen i tjugo meningar:

  • Mamma kom hit och hälsade på.
  • Det shoppades väldigt mycket på realisationen och mina pengar spenderades okontrollerat.
  • Jag inhandlade alltifrån kläder, presenter och saker till framtiden och mig.
  • Mitt hjärta gick sönder en stund samtidigt som luften tog slut och livet gick i en miljon bitar.
  • Jag ringde femtio, sextio gånger till en mobil som var död.
  • Jag hade mitt längsta mobilsamtal någonsin och när det var slut var min mobil så varm att den nästan brunnit upp.
  • Mamma och jag åt sushi.
  • Vi har sprungit runt i ungefär alla matbutiker som finns här.
  • Jag fick världens sötaste SMS .
  • För hundrade helgen i rad insåg jag hur galet kär jag är.
  • Har aldrig tidigare fikat så mycket.
  • Jag och mamma fyndade jordgubbar för tio kronor litern och ett halvt kilo bigarråer för trettiofem riksdaler.
  • Planerade pizzapicknick med finaste.
  • Lyssnade på himla, himla bra musik som man både kan somna, gråta och känna lycka till.
  • Började känna att jag faktiskt trivs bra här, väldigt bra.
  • Saknade ihjäl mig efter Mozart lite grann.
  • Gick upp ungefär arton kilo eftersom mamma lyxade till med allt möjligt gott.
  • Såg en väldigt knepig film som mest gjorde ont i kroppen.
  • Tillagade 6 stycken matlådor så jag ska ha ett tag.
  • Hade fasligt trevligt!

kvällning.

Ytterligare en jobbvecka avklarad. Det känns rätt bra samtidigt som jag vet att de sista veckorna kommer få förfärligt fort. Visst, hemlängtan sätter in ibland och jag gråter en skvätt och önskar att jag fick ligga i min egen säng med mitt prassliga täcke, klappa mozart när jag vill, osv. Men nu när jag inser att tiden går så fort får jag nästan lite panik. Jag trivs här om än lite ensamt. Jag har knappt några vänner runt mig här, jag är oftast själv efter jobbet. Men det kommer bli hemskt underligt att komma hem och helt plötsligt gå i ett fyllt kylskåp som jag inte själv inhandlat, jag kommer få slåss om umgängesrätten med badrummet, jag kommer väckas av människor som har helt andra mat- och sovklockor än jag. Det kommer kännas knepigt att helt plötsligt inte vara själv, välja själv.
Och faktum är att om jag känner mig själv rätt så kommer det att göra mig tokig, lite vansinnig och en skopa irriterad. Det kommer att bli en fasligt jobbig omställning. Så jag vet inte, på ett sätt vore det så himla nice att stanna här ett tag till.





Nyvaken efter ett par timmars behövlig power nap.


när ensamheten knackar på.

Fint, fint, fint.



RSS 2.0