och om du står så nära att du kan andas samma luft, då har du kommit förbi allt som kan förhindra murar som har en förmåga att alltid byggas upp.
vi förhindrar oss själva. förnekar ditt jag. låter andra gå före i den där kön som alltid är kilometer lång.
och han kommer aldrig tillbaka, hur mycket man än önskar och vill.
Och det finns ingenting jag drömmer om så ofta som att ha dig nära. när det omkring oss vissnar och vi är kvar. vi är kvar.
det är ingen fråga om att älska, eller inte älska. jag undrar om du kan stå med ett ben på varje sida utan att drunkna.
jag vet att alla dina sånger handlar om mig. hur skulle annars varenda textrad stämma på mig. som en hand i en handske.
och plötsligt stannar rummet upp, ingen säger något; men alla vet.
någonstans därute for jag vilse. men så träffade jag dig och ingenting blev vitt eller svart igen.
man lär sig att älska långsamt.
det finns de som slutar älska, och de som älskar på nytt.
hon är den som ser himlen under och inte ovanför. det som förmultnar, ruttnar och förstörs. det är vi som vågar. vi som har himlen i vår hand. en största kärlek och lycka genom allt
att vi håller ihop på alla sätt och vis.
maj öppnar ett nytt och ett så mycket bättre kapitel. vi vänder blad och läser aldrig den här boken igen.
det är i maj som hoppet försvinner och livet blir verklighet
för kärleken ska vara något obegränsat
©tobehappy ♥♥♥
♥♥ har spenderat kvällen med mina finaste människor. att jag inte är där
en kärlek av några få
perfect love
att lycka kunde komma ur en misär.
och gröna ögon är lika fantastiskt som tusen stjärnor
