20.16
Nu sitter jag hemma hos Saxin, minsann. Hon står i duschen och jag sitter här.
Lika plötsligt som man vänder på en hand slog vädret om. Otroligt. Från stekhett och nästan snuskigt klibbigt varmt till ösregn och muller. Det regnar verkligen, formligen öser ner. Smattrar mot fönstren som utan en min bara tar emot. Jag förknippar alltid dig med regn. Nu är Saxin visst färdig, jag också för den delen.
Lika plötsligt som man vänder på en hand slog vädret om. Otroligt. Från stekhett och nästan snuskigt klibbigt varmt till ösregn och muller. Det regnar verkligen, formligen öser ner. Smattrar mot fönstren som utan en min bara tar emot. Jag förknippar alltid dig med regn. Nu är Saxin visst färdig, jag också för den delen.
kvällens låt
... får bli lite tidigare idag eftersom jag med största sannolikhet inte kommer ha en tanke på att lägga in någon sådan när jag sitter hemma hos Saxin.
Och så sitter jag här och grunnar på mina problem och tycker till viss del synd om mig, att jag har det så svårt.
Sedan händer något som egentligen inte berör mig,
men jag känner sådant medlidande att det får mig att gråta.
Jag kan inte gå in på detaljer...
men det är fruktansvärt vad som kan hända.
Och så sitter jag här och grunnar på mina problem och tycker till viss del synd om mig, att jag har det så svårt.
Sedan händer något som egentligen inte berör mig,
men jag känner sådant medlidande att det får mig att gråta.
Jag kan inte gå in på detaljer...
men det är fruktansvärt vad som kan hända.
liten farbror
Jag stod nyss nere i köket och lagade lite mat. Min lillebror satt vid bordet och rensade svamp (ja, ni läste rätt, han rensade svamp. häromdan plockade han dem och nu får han således rensa dem) och tvn stod som vanligt på och gastade. Först kollar han på någon usel komediserie och då låter jag bli att säga något, vi har ju trots allt inte samma humor. Men så börjar det spela gammal musik och vaser och grejer dyker upp på skärmen.
"Vad är det vi kollar på egentligen?" undrar jag med viss skepsis.
"Antikrundan", svarar han oberört med blicken fäst på tvn.
"Och varför då?"
"Det är bra", får jag till svar.
Jaha, inget att diskutera med andra ord. Så vitt jag vet är det kanske inte alltför många barn som rensar svamp och kollar på antikrundan, men jag är ju å andra sidan inte speciellt bevandrad.
godmorrrgon
Nu har jag sovit i nästan elva timmar. Jotack, det var skönt, men jag sitter fortfarande och gäspar. Jag gick och lade mig strax före elva och läste och så plötsligt känner jag hur oemotståndligt trött jag blir. Så jag lägger boken bredvid kudden och så placerar mitt huvud på kudden. Jag ska bara blunda lite, vila ögonen innan jag fortsätter att läsa, tänker jag tyst där för mig själv. Halv sex på morgonen vaknar jag. Lampan lyser, boken ligger bredvid kudden och mobilen är borta. Jag lyckas hitta den vid fotändan på sängen. Hur den hamnade där är jag totalt omedveten om.
Men något som är ännu mer underligt var att jag gick av någon anledning in på inkorgen nu på morgonen och minsann, två sms hade jag fått som jag inte hade en aning om. Ja, plus ett till som jag upptäckte just då när jag vaknade. Men på något vis så måste jag ha läst de där två smsen i sömnen. Jag är alldeles mobilberoende nuförtiden och jag vet att jag ibland när jag vaknar till direkt kollar på mobilen, dock brukar jag minnas det då.
Ja, tur var väl att jag inte hade svarat något... underligt då.
Ska nog börja packa snart.
Det kommer att bli ännu en mycket stekhet dag.
Men något som är ännu mer underligt var att jag gick av någon anledning in på inkorgen nu på morgonen och minsann, två sms hade jag fått som jag inte hade en aning om. Ja, plus ett till som jag upptäckte just då när jag vaknade. Men på något vis så måste jag ha läst de där två smsen i sömnen. Jag är alldeles mobilberoende nuförtiden och jag vet att jag ibland när jag vaknar till direkt kollar på mobilen, dock brukar jag minnas det då.
Ja, tur var väl att jag inte hade svarat något... underligt då.
Ska nog börja packa snart.
Det kommer att bli ännu en mycket stekhet dag.
kvällens sista
Egentligen borde jag sluta blogga. Alla bloggar nuförtiden. Jag minns när jag blev medlem på bilddagboken, då var inte en endaste kändis inom min vänskapskrets medlem. Nu är man nästintill lite underlig om man inte har bilddagboken och befinner sig i tonårsstadiet. Likadant har det blivit med att ha en blogg. Hur positivt det är på en skala tänker jag inte uttala mig om. Äsch, det är väl såhär det blir. Möjligt att även bloggandet kommer ersättas med något annat i sinom tid.
Jag har även märkt att ska man blogga då ska man blogga om mode. Eller vara en riktigt populär typ. Typ känd. Jag är ingenting, däri kommer väl resultatet att jag har ganska fattigt med läsare. Dock har jag några tappra själar läsandes varje dag.
Det här var egentligen bara ett sidospår och från början ingenting jag tänkt skriva en endaste rad om.
Vad jag hade tänkt skriva har jag glömt. Om jag nu hade tänkt något vilket inte är troligt.
Ett abrupt slut på något jag snarare trodde skulle bli starkare.
Jag har även märkt att ska man blogga då ska man blogga om mode. Eller vara en riktigt populär typ. Typ känd. Jag är ingenting, däri kommer väl resultatet att jag har ganska fattigt med läsare. Dock har jag några tappra själar läsandes varje dag.
Det här var egentligen bara ett sidospår och från början ingenting jag tänkt skriva en endaste rad om.
Vad jag hade tänkt skriva har jag glömt. Om jag nu hade tänkt något vilket inte är troligt.
Ett abrupt slut på något jag snarare trodde skulle bli starkare.
tada
Nu har jag
- hämtat hö
- promenerat med jyckarna
- fixat hästarna
- kapat Mozarts man , om den blev rak eller inte tåls att diskutera.
Jag förstår inte vad jag ska på att göra när jag vet att jag inte är kapabel till att utföra det ordentligt. Förra gången blev den hackig, rejält ojämn och riktigt ful. Då lovade jag mig själv att inte röra den igen med tanke på den förödande utgång jag försatt oss i. Jag skulle inte ens ta i en sax i samband med stall och häst. Jag skulle knappt peta på manen än mindre få för mig att jag är duktig nog att rycka den. Jo, okej. Rycka kan jag (dvs. man liksom tar tag i en liten grupp hårstrån, tuperar runt om och sedan rycker dän slinga för att tunna och göra rakt, typ) väl göra utan att det blir för hemskt, jag brukar tröttna ganska fort eftersom det är ett riktigt pillergöra.
Nog om dessa fyrbenta djur.
Det kröp en fästing med spidermanarmar på mitt ben idag, igen. Det var hemskt obehagligt. Jag spolade ner inkräktaren i toaletten. Denne okäntkönade varelse överlevde säkert.
Imorgon tänker jag sova så länge som det bara går, vilket innebär att jag sover till det att antingen kissblåsan gör sig känd eller det blir på tok för outhärdligt varmt. I snart en veckas tid har jag sovit utan täcke. Det har aldrig tidigare hänt. Jag är rädd för att sova utan täcke och filt över fotändan. Men nu är det inte mycket att välja på. Svettas till döds eller inte svettas till döds. Det är frågan.
Sedan ska jag fixa hästarna, packa, duscha och därefter fara in till Arboga. Yes. Blir nog ganska usel uppdatering under helgen.
Den här natten ska spenderas läsandes, kanske även lite p3.
Jag har en fläkt står och går bredvid mig.
Jag har nästan fått nackspärr.
Det är inte speciellt bekvämt.
- hämtat hö
- promenerat med jyckarna
- fixat hästarna
- kapat Mozarts man , om den blev rak eller inte tåls att diskutera.
Jag förstår inte vad jag ska på att göra när jag vet att jag inte är kapabel till att utföra det ordentligt. Förra gången blev den hackig, rejält ojämn och riktigt ful. Då lovade jag mig själv att inte röra den igen med tanke på den förödande utgång jag försatt oss i. Jag skulle inte ens ta i en sax i samband med stall och häst. Jag skulle knappt peta på manen än mindre få för mig att jag är duktig nog att rycka den. Jo, okej. Rycka kan jag (dvs. man liksom tar tag i en liten grupp hårstrån, tuperar runt om och sedan rycker dän slinga för att tunna och göra rakt, typ) väl göra utan att det blir för hemskt, jag brukar tröttna ganska fort eftersom det är ett riktigt pillergöra.
Nog om dessa fyrbenta djur.
Det kröp en fästing med spidermanarmar på mitt ben idag, igen. Det var hemskt obehagligt. Jag spolade ner inkräktaren i toaletten. Denne okäntkönade varelse överlevde säkert.
Imorgon tänker jag sova så länge som det bara går, vilket innebär att jag sover till det att antingen kissblåsan gör sig känd eller det blir på tok för outhärdligt varmt. I snart en veckas tid har jag sovit utan täcke. Det har aldrig tidigare hänt. Jag är rädd för att sova utan täcke och filt över fotändan. Men nu är det inte mycket att välja på. Svettas till döds eller inte svettas till döds. Det är frågan.
Sedan ska jag fixa hästarna, packa, duscha och därefter fara in till Arboga. Yes. Blir nog ganska usel uppdatering under helgen.
Den här natten ska spenderas läsandes, kanske även lite p3.
Jag har en fläkt står och går bredvid mig.
Jag har nästan fått nackspärr.
Det är inte speciellt bekvämt.
kvällens låt
... blev ett svårt val. Stod mellan gårdagens kvällslåt som fortfarande är toppen och så en nykomling. Den första och andra är superb på alla vis och den andra har bättre text än sång:
1.
2.
3.
1.
2.
3.
You say it's over
You way it's through
It was a long long time ago
And he means nothing to you
Oh but I heard you whisper
Someone's name in your sleep last night
Baby admit it
Some memories just won't die
Oh some memories just won't die
Some feelings just won't leave
Oh no matter how hard you try
And I know every now and then
You still think of him
I see it in your eyes
Some memories just won't die
I thought my loving
would help you forget
But something tells me
You're not over him yet
Something's haunting you
Way down deep inside
Am I losing you
To a memory that won't die
And some memories just won't die
Some feelings just won't leave
Oh no matter how hard you try
And I know every now and then
You still think of him
I see it in your eyes
Some memories just won't die
sorgligt stycke
När vi uträttat lite nödvändigheter steg vi in på biblioteket. Mina vänner, jag trivs som fisken i vattnet. Jag formligen älskar att dra in lukten, spatsera runt mellan hyllorna och dra ut bok efter bok med uppseendeväckande pärm. Det är en härlig känsla som jag tycker så mycket om.
Min första upptäckt var att jag har totalt växt ifrån ungdomsböckerna. Det är faktiskt riktigt ledsamt. Jag har alltid varit stormförtjust i att läsa lite smått naiva ungdomsromaner med ungdomskärlek som en röd tråd rakt igenom. Först och främst konstaterade jag att det löjligt lilla urvalet de hade just på de böckerna för "äldre ungdom" hade jag avverkat ungefär 60% av böckerna och minst 75% har någon gång legat hemma och skräpat i någon plastpåse. Jag läste baksidorna på några som såg lite smått läsvärda ut. Men snart hörde jag rösterna inom mig med stark skepsis säga: "Men snälla Ida, vad är det du håller i? De här böckerna lånade du när du var tolv, tretton år." Och det är sant. Jag läste min första s.k vuxenroman vid fjorton års ålder. Det var Kajsa Ingemarssons 'gula citroner' eller något i den stilen. Jag älskade den.
Nej, det var bara att ge upp och se över skönlitteraturen som prydde väggar, golv och tak. Nu i efterhand ångrar jag att jag inte följde mammas råd att: "men snälla någon, ida, gå och säg vad du vill ha så plockar de ju fram det...!" För jag hittade väldigt få böcker. I vanliga fall brukar jag balansera 10-15 böcker på armarna och vingla fram till disken.
Idag fick jag med mig fem. Och det var knappt.
Två böcker om livet som vuxen, innehållande: barn, seperation, krassligt förhållande och dylikheter. En bok om att ge svar på tal vars baksida fick mig att fånigt stå för mig själv och flina. En bok om en hel hop med folk i ett hus. Jag fattade ingenting men tog den bara för "jag-måste-ha-skullen". Och så en bok som skulle vara rolig med ironisk ton.
Okej, sade jag.
Nu har jag skoskav igen.
Det kommer sluta med att jag får skaffa mig ett par foppa.
Nej, det skulle aldrig hända.
Det luktar bränt gummi.
Min första upptäckt var att jag har totalt växt ifrån ungdomsböckerna. Det är faktiskt riktigt ledsamt. Jag har alltid varit stormförtjust i att läsa lite smått naiva ungdomsromaner med ungdomskärlek som en röd tråd rakt igenom. Först och främst konstaterade jag att det löjligt lilla urvalet de hade just på de böckerna för "äldre ungdom" hade jag avverkat ungefär 60% av böckerna och minst 75% har någon gång legat hemma och skräpat i någon plastpåse. Jag läste baksidorna på några som såg lite smått läsvärda ut. Men snart hörde jag rösterna inom mig med stark skepsis säga: "Men snälla Ida, vad är det du håller i? De här böckerna lånade du när du var tolv, tretton år." Och det är sant. Jag läste min första s.k vuxenroman vid fjorton års ålder. Det var Kajsa Ingemarssons 'gula citroner' eller något i den stilen. Jag älskade den.
Nej, det var bara att ge upp och se över skönlitteraturen som prydde väggar, golv och tak. Nu i efterhand ångrar jag att jag inte följde mammas råd att: "men snälla någon, ida, gå och säg vad du vill ha så plockar de ju fram det...!" För jag hittade väldigt få böcker. I vanliga fall brukar jag balansera 10-15 böcker på armarna och vingla fram till disken.
Idag fick jag med mig fem. Och det var knappt.
Två böcker om livet som vuxen, innehållande: barn, seperation, krassligt förhållande och dylikheter. En bok om att ge svar på tal vars baksida fick mig att fånigt stå för mig själv och flina. En bok om en hel hop med folk i ett hus. Jag fattade ingenting men tog den bara för "jag-måste-ha-skullen". Och så en bok som skulle vara rolig med ironisk ton.
Okej, sade jag.
Nu har jag skoskav igen.
Det kommer sluta med att jag får skaffa mig ett par foppa.
Nej, det skulle aldrig hända.
Det luktar bränt gummi.
ohyes
Yeap, jag lyckades övertala modern min att skjutsa in mig till biblioteket. Men det var inte det lättaste vill jag lova. Jag fick köra på alla varianter jag kunde komma på.
Be snällt och uppriktigt.
Tvärnej.
Låtsas att jag inte bryr mig, men blir egentligen både lite sur och besviken.
Suckar.
Fortsätter vara butter. Förklarar min outhärdliga situation.
Hänvisas till mopeden.
Avböjer vänligt men bestämt.
Ser riktigt trumpen ut. Vilket jag också är.
Okej.
Nu ska vi förhoppningsvis alldeles snart åka och jag ska låna på mig alla möjliga böcker. Fy, jag riktigt längtar efter att få läsa lite ungdomsromaner.
Det är nästan ett år sedan som jag åkte på en böter (som jag tack och lov slapp att betala) så jag hoppas att de har plockat ned "wanted" lapparna på mig. Jag finns säkert i deras register...
Be snällt och uppriktigt.
Tvärnej.
Låtsas att jag inte bryr mig, men blir egentligen både lite sur och besviken.
Suckar.
Fortsätter vara butter. Förklarar min outhärdliga situation.
Hänvisas till mopeden.
Avböjer vänligt men bestämt.
Ser riktigt trumpen ut. Vilket jag också är.
Okej.
Nu ska vi förhoppningsvis alldeles snart åka och jag ska låna på mig alla möjliga böcker. Fy, jag riktigt längtar efter att få läsa lite ungdomsromaner.
Det är nästan ett år sedan som jag åkte på en böter (som jag tack och lov slapp att betala) så jag hoppas att de har plockat ned "wanted" lapparna på mig. Jag finns säkert i deras register...
uppe i ottan
Idag vaknade jag alldeles av mig själv redan klockan 9. Så idag har jag sannerligen varit med redan från början.
Idag är det onsdag och jag vet inte alls vad jag ska hitta på. Jag avskyr sådana här sega dagar då jag känner mig totalt rastlös. Men kanske är det så att bo på landet. Ja, förmodligen. Blir kanske lite sola, lite ridning, lite promenad. Egentligen skulle jag passa på att rengöra och smörja Mozarts grejer... Egentligen då alltså.
På morgonen har ju hunnit störa mig på tvprofiler i gubbåldern som har pojkfrisyr. Skrattretande.
Jag skulle även vilja rösta nej till alla flugor. Hästarna är minst sagt missnöjda med läget. De senaste dagarna har vi fått gjort som så att de har fått stå inne under dagen och sedan gått ut på kvällen då nästan alla fän försvunnit. Det har fungerat bra och det har inte alls varit någon mygginvation. Mozart är dock knölig över hela kroppen och det verkar klia på varenda millimeter hud och fy så synd jag tycker om honom. Kan inte vara så lätt att vara häst jämt, inte.
Jag skulle verkligen behöva ta en tripp in till biblioteket idag. Jag har slut på böcker. Den sista Stieg tänker jag förmodligen inte förbarma mig över, den är inte rolig för fem öre. Jag måste ha böcker.
Någon gång under följande veckor har jag lovat att hjälpa farmodern att tvätta fönster och byta gardiner. Och så har jag sagt att jag ska ringa Mojje eftersom hon väntar. Och så ska mormodern och morfadern snart flytta så då ska det även hjälpas till där. Mina sista veckor kommer bli något av hjälpa-till-veckor. Okej.
Nej, egentligen är det för fint väder för att sitta här. Nu ska jag nog knalla ner och se om jag kan smöra in mig hos någon familjemedlem med körkort...
shopping
Har spenderat hela dagen i Örebro och nu värker mina fötter som aldrig förr. Först gick jag, mor och bror (dock på olika håll) runt drygt två timmar i stan innan vi styrde kosan till Marieberg där jag ytterligare drygt fyra timmar traskade omkring. Till slut var jag så trött på kläder att de stod mig upp i halsen men jag fick tag i en hel del varav det mesta var på rean. Rikligt med fynderier!
Mamma bjöd mig på mat på Kinamuren (bror band vi i ett koppel vid en lyktstople utanför) så numer vill jag aldrig återse en friterad köttboll. De veg. vårrullarna däremot var utsökta. Jag gjorde även upptäckten att kineser är mycket glada. Åtminstone de på kinamuren.
Det blir bilder på mina inhandlingar för intresserade.
Så mycket mer tänker jag nog inte skriva...
Randig tröja, JC
75:- (tidigare: 249:-)
Skor, din sko
199:-
Kjol, joy
149.50 (tidigare: 599:-)
Tröja, Lindex
99:- (tidigare: 199:-)
Skjorta, Lindex
249:-
Blågrönturkos tröja, JC
55:- (tidigare: 179:-)
Mintgrön tröja, Gina
Fick den i present
av tjejerna från Cypern.
Jättegulligt!
Och så köpte jag även engångshyvlar- bra att ha,
mascara och hårnålar.
Mamma bjöd mig på mat på Kinamuren (bror band vi i ett koppel vid en lyktstople utanför) så numer vill jag aldrig återse en friterad köttboll. De veg. vårrullarna däremot var utsökta. Jag gjorde även upptäckten att kineser är mycket glada. Åtminstone de på kinamuren.
Det blir bilder på mina inhandlingar för intresserade.
Så mycket mer tänker jag nog inte skriva...
Randig tröja, JC
75:- (tidigare: 249:-)
Skor, din sko
199:-
Kjol, joy
149.50 (tidigare: 599:-)
Tröja, Lindex
99:- (tidigare: 199:-)
Skjorta, Lindex
249:-
Blågrönturkos tröja, JC
55:- (tidigare: 179:-)
Mintgrön tröja, Gina
Fick den i present
av tjejerna från Cypern.
Jättegulligt!
Och så köpte jag även engångshyvlar- bra att ha,
mascara och hårnålar.
hothothot
Jag tänkte göra ytterligare ett till inlägg bara för att låtsas vara en aktiv och duktig bloggare. Men så insåg jag; jag har absolut ingenting att skriva om. Det är ungefär så min dag har varit. Ganska nollad.
Har pysslat med lite småsaker, dock ingenting som är direkt nämnvärt.
Imorgon blir det Örebro med mamma plus fbro.
På onsdag, öh. Jag vet inte.
Torsdagen åker jag till Saxin.
Fre-sön, YES! Ser fram emot helgen mer än något annat. Ska bli superjätteroligt.
Jag kollade nyss på en 90min film, det tog mig 9min att bläddra igenom den. Värdelös. Absolut inte sevärd.
Kvällens låt:
detdu.
Vi hade inget som helst Internet igår. Rejäl uthärdig åskskur som höll i sig ett flertal timmar och efter det var Internet dött. Nu på förmiddagen var det dock igång igen och det tackar och bugar vi för.
Jag ringde lönekontoret på morgonen, ett av mina första riktiga vuxensamtal. Mamma tvärvägrade ringa och sade åt mig att jag var "stor nog", så det var bara att fatta luren och kliva in i vuxenvärldens kaotiska samhälle. De hade slarvat med mina papper så jag får in lönen om några dagar. Tänkte kräva ränta, men jag lät bli. Faktum är att jag verkligen var i STORT behov av de där pengarna. Får försöka låna lite av mamma och så har jag ju reklampengarna. Det är ju alltid något.
Idag ska jag försöka få ännu lite färg, om det nu inte ska bli åska igen. Skulle inte förvåna mig.
Mormor och morfar kommer hit alldeles snart. Huset ska fortsätta målas.
Ikväll kommer U hit, time for the third step.
Ska även försöka hinna ut en sväng på hästarna framåt kvällningen. Det är obarmhärtigt mycket fän i luften nu.
I don't want half hearted love affairs
I need someone who really cares.
Life is too short to play silly games
I've promised myself I won't do that again.
It's got to be perfect
It's got to be worth it
yeah.
Too many people take second best
But I won't take anything less
It's got to be
yeah
pertect.
Young hearts are foolish
they make such mistakes
They're much too eager to give their love away.
Well
I have been foolish too many times
Now I'm determined I'm gonna get it right.
[det är en toppenlåt! .. länk finns i ett tidigare inlägg!]
Ingen har sagt att det ska vara lätt.
Jag ringde lönekontoret på morgonen, ett av mina första riktiga vuxensamtal. Mamma tvärvägrade ringa och sade åt mig att jag var "stor nog", så det var bara att fatta luren och kliva in i vuxenvärldens kaotiska samhälle. De hade slarvat med mina papper så jag får in lönen om några dagar. Tänkte kräva ränta, men jag lät bli. Faktum är att jag verkligen var i STORT behov av de där pengarna. Får försöka låna lite av mamma och så har jag ju reklampengarna. Det är ju alltid något.
Idag ska jag försöka få ännu lite färg, om det nu inte ska bli åska igen. Skulle inte förvåna mig.
Mormor och morfar kommer hit alldeles snart. Huset ska fortsätta målas.
Ikväll kommer U hit, time for the third step.
Ska även försöka hinna ut en sväng på hästarna framåt kvällningen. Det är obarmhärtigt mycket fän i luften nu.
I don't want half hearted love affairs
I need someone who really cares.
Life is too short to play silly games
I've promised myself I won't do that again.
It's got to be perfect
It's got to be worth it
yeah.
Too many people take second best
But I won't take anything less
It's got to be
yeah
pertect.
Young hearts are foolish
they make such mistakes
They're much too eager to give their love away.
Well
I have been foolish too many times
Now I'm determined I'm gonna get it right.
[det är en toppenlåt! .. länk finns i ett tidigare inlägg!]
Ingen har sagt att det ska vara lätt.
tårdrypande
Med rekommendation från Tommy bestämde jag mig för att kolla på "forrest gump". Den är från -94 och därmed ganska gammal, men på något vis har jag missat den totalt.
Underbar film. Fantastisk. Mästervärk.
Hade jag varit lite mer åt det sentimentala hållet som jag är ibland, sådär när jag känner mig deppig, då hade jag störtbölat som ett litet barn. Men ögonen tårades ändå vid ett flertal gånger. Den var verkligen fin.
Ja, det var väl i stort sett allt jag hade att säga angående detta.
Jag och moder Abraham red ut en sväng vid halv sju draget. Det borde vi inte ha gjort. Genast attackerades vi av byggdens alla bromsar och detta höll i sig de nittio minuterna vi var ute. Hemskt.
Nu var det slut på det roliga. Ska snart blada reklam. Får se om jag försöker sova tidigt. Eller inte.
Godnatt hur som.
Underbar film. Fantastisk. Mästervärk.
Hade jag varit lite mer åt det sentimentala hållet som jag är ibland, sådär när jag känner mig deppig, då hade jag störtbölat som ett litet barn. Men ögonen tårades ändå vid ett flertal gånger. Den var verkligen fin.
Ja, det var väl i stort sett allt jag hade att säga angående detta.
Jag och moder Abraham red ut en sväng vid halv sju draget. Det borde vi inte ha gjort. Genast attackerades vi av byggdens alla bromsar och detta höll i sig de nittio minuterna vi var ute. Hemskt.
Nu var det slut på det roliga. Ska snart blada reklam. Får se om jag försöker sova tidigt. Eller inte.
Godnatt hur som.
perfect
Jag somnade ovanligt tidigt igår kväll/natt, tvärslocknade mitt under P3. Jag fick igen det på morgonen och vaknade någorludna tidigt. Halv tio redan. vilket är det näst tidigaste sedan jag slutade jobba.
Jag drog på mig ytterst lite kläder, Sverige fortsätter ju att bjuda på detta otroliga solskensväder och placerade mig i vinbärsbuskarna. Plockade ett par liter röda innan jag var böldbelagd över kroppen, bromsarna vägrade låta mig vara ifred.
Blev sedan lite sola på studsmattan, gick igenom vt och nu ska jag alldeles strax koppla jyckarna och gå en sväng med dem. Älskar sådana här dagar när jag känner att jag verkligen vill göra saker, riktigt härligt.
Framåt kvällningen ska jag och moder Abraham ta en tur på hästarna och därefter kommer A och D hit, blir att grilla, prata och umgås. Mysigt.
Ska nog även ta och slå en pling till Mojje, vet att hon nu är i stort behov av hjälp med både städning och gräsklippning. Hon har ju skamligt nog kommit i skymundan nu när jag jobbat och sen, måste jag erkänna, att jag inte haft en tanke på att höra av mig. Farmor ringde nyss och lämnade en liten påminnelse angående det. Dåligt samvete ab.
Ska se om jag kan lura upp Fader Hercules någon dag i ottan så att vi kan ta en fisketur i båten. Har inte hunnit ut något med båten än, inte alls roligt. Brukar alltid vara trevlig att sitta där i båten klockan sju på morgonen, trött, småprata och allt är tyst och lugnt.
På måndag blir det förhoppningsvis Örebro med Saxin och moder Abraham. Hoppas sannerligen bara att jag fått mina pengar till då!
Nej, nu får det vara nog.
Fanns ingen sådan där kodellervaddetnuär så att det gick att fixa uppe't.
Därför blir det bara en länk: http://www.youtube.com/watch?v=_OWzDP5cnE0&feature=related
SOMMARENS BÄSTA LÅT! DEN ÄR KÄRLEK!
Jag drog på mig ytterst lite kläder, Sverige fortsätter ju att bjuda på detta otroliga solskensväder och placerade mig i vinbärsbuskarna. Plockade ett par liter röda innan jag var böldbelagd över kroppen, bromsarna vägrade låta mig vara ifred.
Blev sedan lite sola på studsmattan, gick igenom vt och nu ska jag alldeles strax koppla jyckarna och gå en sväng med dem. Älskar sådana här dagar när jag känner att jag verkligen vill göra saker, riktigt härligt.
Framåt kvällningen ska jag och moder Abraham ta en tur på hästarna och därefter kommer A och D hit, blir att grilla, prata och umgås. Mysigt.
Ska nog även ta och slå en pling till Mojje, vet att hon nu är i stort behov av hjälp med både städning och gräsklippning. Hon har ju skamligt nog kommit i skymundan nu när jag jobbat och sen, måste jag erkänna, att jag inte haft en tanke på att höra av mig. Farmor ringde nyss och lämnade en liten påminnelse angående det. Dåligt samvete ab.
Ska se om jag kan lura upp Fader Hercules någon dag i ottan så att vi kan ta en fisketur i båten. Har inte hunnit ut något med båten än, inte alls roligt. Brukar alltid vara trevlig att sitta där i båten klockan sju på morgonen, trött, småprata och allt är tyst och lugnt.
På måndag blir det förhoppningsvis Örebro med Saxin och moder Abraham. Hoppas sannerligen bara att jag fått mina pengar till då!
Nej, nu får det vara nog.
Fanns ingen sådan där kodellervaddetnuär så att det gick att fixa uppe't.
Därför blir det bara en länk: http://www.youtube.com/watch?v=_OWzDP5cnE0&feature=related
SOMMARENS BÄSTA LÅT! DEN ÄR KÄRLEK!
Yeap
. Den här dagen har varit varm och klibbig. När jag och Saxin satt ihopträngda i baksätet tillsammans med en sjuk lillebror insåg vi att våra hudar fastnade i varandra. När man drog isär armarna lät det äckligt. Det var inte så roligt. Men för övrigt har den här dagen varit heltrevlig. Bjöds på en underbar suprise!
. Jag skulle ha fått lön idag, dvs. alla pengar för sommarjobbet. Jag gick in på nordea och skulle se över saken. Jag hade fått lön från sdr men några pengar från ställe nummer två sågs inte till. Skandal! Moder ska ringa på måndag. Jag måste ha pengarna! Att saker och ting aldrig fungerar. Irritation!
. R och El skulle ha kommit hit imorgon och ridit, men nu blir det ingenting av med det. Synd, tycker jag, men vi ska ta det lite längre fram. Det blir ju bra.
. Jag har ingenting roligt att berätta.
. När vi kom hem nu för några timmar sedan tog jag en uppskattad promenad med hundarna. Dessa förskräckligt påflugna bromsas bet mig på varje vad samt på rygg och arm. Kände mig oerhört terroriserad och viftade därmed med armarna som en tok. Inte hjälpte det, inte.
. Moder Abraham och fader Hercules samt lillebror käkade bläckfisk ikväll. Riktigt snuskigt tyckte jag och avböjde. Mina kräkreflexer körde igång bara jag såg eländet.
.
. Jag skulle ha fått lön idag, dvs. alla pengar för sommarjobbet. Jag gick in på nordea och skulle se över saken. Jag hade fått lön från sdr men några pengar från ställe nummer två sågs inte till. Skandal! Moder ska ringa på måndag. Jag måste ha pengarna! Att saker och ting aldrig fungerar. Irritation!
. R och El skulle ha kommit hit imorgon och ridit, men nu blir det ingenting av med det. Synd, tycker jag, men vi ska ta det lite längre fram. Det blir ju bra.
. Jag har ingenting roligt att berätta.
. När vi kom hem nu för några timmar sedan tog jag en uppskattad promenad med hundarna. Dessa förskräckligt påflugna bromsas bet mig på varje vad samt på rygg och arm. Kände mig oerhört terroriserad och viftade därmed med armarna som en tok. Inte hjälpte det, inte.
. Moder Abraham och fader Hercules samt lillebror käkade bläckfisk ikväll. Riktigt snuskigt tyckte jag och avböjde. Mina kräkreflexer körde igång bara jag såg eländet.
.
Dagens wzup
*Inom en dryg timme skall Gotland ha anländit. Äntligen, äntligen ska jag få träffa världens underbaraste barn. Som jag har längtat! Träffade dem bara en alldeles för kort stund för ett antal veckor sedan, och oj vad de hade vuxit!
*Sitter för tillfället och lyssnar på Bryan Adams, en underbar röst som jag upptäckte för cirkus en halvtimme sedan.
Vad mer skall vi berätta...
*Jag föredrar min bror när han har så hög feber att han knappt kan gå och definitivt inte orkar retas. Han hade ju bara 39.7 i morse vilket helt plötsligt sjönk till 38.2 eller 4 eller något åt det hållet. Och den mannen kör just nu på för fulla muggar, spelar ut hela sitt register. Vad jag inte riktigt kommer underfund med är hur fort det gick från halvt död till oförskämt pigg.
*Idag visar sig Sverige från sin bästa sida och jag har lapat sol som en galning. Inte blir jag det minsta brun för det.
*Tankafett är generösa idag och har lagt ut hela två filmer som jag längtat efter; p.s i love you och im not there. Det tackar vi hjärtligt för! En vacker dag kommer jag att åka fast för nedladdning.
*Jag har inte längre en endaste kamera att tillgå. Mor och fars har gått sönder, den vägrar använda sig av minneskort. Lillebrors är jag strängt förbjuden att använda, undra vaarför?.. Min egen pajade jag ju a long time ago.
*Jag gillar egentligen inte stjärnor. Det känns löjligt. Varför stjärnor? Överväger att byta ut dom mot streck. Men då ska väl min text hålla på att krångla.
*Imorgon far jag och Saxin till Strängnäs över dagen!
*Någon gång nästa vecka måste det bli ytterligare en tripp till Örebro för inhandling av kläder inför helgen. Det här var nog en av de absolut viktigaste punkterna. Anteckna det, gott folk!
*Igår fann P3 en dykare samt en saltkarssamlare. Det var intressant. Sen somna jag.
Vi har hört den förut, men den är bättre när man ser texten!
... eller så är det bara jag som har fått för mig det.
*Sitter för tillfället och lyssnar på Bryan Adams, en underbar röst som jag upptäckte för cirkus en halvtimme sedan.
Vad mer skall vi berätta...
*Jag föredrar min bror när han har så hög feber att han knappt kan gå och definitivt inte orkar retas. Han hade ju bara 39.7 i morse vilket helt plötsligt sjönk till 38.2 eller 4 eller något åt det hållet. Och den mannen kör just nu på för fulla muggar, spelar ut hela sitt register. Vad jag inte riktigt kommer underfund med är hur fort det gick från halvt död till oförskämt pigg.
*Idag visar sig Sverige från sin bästa sida och jag har lapat sol som en galning. Inte blir jag det minsta brun för det.
*Tankafett är generösa idag och har lagt ut hela två filmer som jag längtat efter; p.s i love you och im not there. Det tackar vi hjärtligt för! En vacker dag kommer jag att åka fast för nedladdning.
*Jag har inte längre en endaste kamera att tillgå. Mor och fars har gått sönder, den vägrar använda sig av minneskort. Lillebrors är jag strängt förbjuden att använda, undra vaarför?.. Min egen pajade jag ju a long time ago.
*Jag gillar egentligen inte stjärnor. Det känns löjligt. Varför stjärnor? Överväger att byta ut dom mot streck. Men då ska väl min text hålla på att krångla.
*Imorgon far jag och Saxin till Strängnäs över dagen!
*Någon gång nästa vecka måste det bli ytterligare en tripp till Örebro för inhandling av kläder inför helgen. Det här var nog en av de absolut viktigaste punkterna. Anteckna det, gott folk!
*Igår fann P3 en dykare samt en saltkarssamlare. Det var intressant. Sen somna jag.
Vi har hört den förut, men den är bättre när man ser texten!
... eller så är det bara jag som har fått för mig det.
...
Jag är ute på hal is som olycksbådande knakar.
Frågan är inte om den brister, utan när.
återigen
20 minuter kvar till torsdag.
Min blogg har råkat ut för tråkigheternas tråkighets virus. Trist.
Ingen känsla i fingertopparna, är mest trött och har värk som en åldrande överallt.
Har varit inne på rix en sväng. Var väl helt okej. Inte riktigt min musik där inte, men socialismen var på dess högsta nivå.
Jag och Saxin käkade slush och jag fick ont i huvudet.
En kille armbågade mig i sidan och jag sade några väl valda ord.
Jag var pank. Pengar i övermorgon/imorgon. Fy så underbart!
Bror har 40.7 graders feber. Han går på alvedon.
Stackarn. Överstiger han 41 blir det kanske sjukhuset.
Ingen som vet, ingen som vet.
Saxin tog en Big Mac med Ola på donkan på vägen hem.
Jag ska dra mig mot sängen nu och låta min vandaliserade kropp vila.
Godnatt.
Min blogg har råkat ut för tråkigheternas tråkighets virus. Trist.
Ingen känsla i fingertopparna, är mest trött och har värk som en åldrande överallt.
Har varit inne på rix en sväng. Var väl helt okej. Inte riktigt min musik där inte, men socialismen var på dess högsta nivå.
Jag och Saxin käkade slush och jag fick ont i huvudet.
En kille armbågade mig i sidan och jag sade några väl valda ord.
Jag var pank. Pengar i övermorgon/imorgon. Fy så underbart!
Bror har 40.7 graders feber. Han går på alvedon.
Stackarn. Överstiger han 41 blir det kanske sjukhuset.
Ingen som vet, ingen som vet.
Saxin tog en Big Mac med Ola på donkan på vägen hem.
Jag ska dra mig mot sängen nu och låta min vandaliserade kropp vila.
Godnatt.
i sista minuten
Kom precis på att det bara är tjugo minuter kvar till imorgon och att jag inte hunnit med något dagligt blogginlägg. Som den principiella individ jag är så skyndar jag mig troget att skriva några trogna rader.
Den här dagen har varit pest och pina, jämförbar med galna kosjukan eller möjligen den där sjukdomen som blev resultat av råttor på båtar. Den där sjukdomen som dödade så många... Vad heter den?! Digerdöden! Det var ju pest. Justså, men det var digerdöd som jag letade efter. Så, då har vi löst det fallet också, elementärt min käre Watson.
Jag har varit på riktigt uselt humör utan några större förbehåll. Jag har stört mig på allt, blivit irriterad för ingenting. Har inte riktigt klarat av att konstatera anledning ännu. Idag har jag åtminstone varit mer aktiv än tidigare. Har både ridit, promenerat och lagat mat.
Det kröp en fästing på mig idag. Panikartat obehagligt. Men jag knep det odjuret och såg till att han fick avsluta sitt liv i ett avlopp.
Igår/idag natt mellan 01-02 lyssnade jag på P3. Vi skulle gissa vad Rune från Flen hade för hobby. De som ringde in och kom fram fick bara ställa fem ja och nej frågor plus en gissning. Ingen klarade det. Rune fick en Torgny Melinsskiva och det visade sig, snörpligt nog, att han var marsinpanfigursgörare. Hade visst jobbat på konditori eller något dylikt.
Rune var typiskt en sådan där gubbe som man blir rentav arg på. Han pratade i det oändliga, avbröt radioprataren, lade sig i allt. Han visste allt, hade varit över allt, jag kände för att slå honom med en batong över örat. Radioprataren fick också nog till sist och sade med mycket allvarsam och varnande ton: "Håll dig till reglerna, Rune."
Precis. Det kan vi ta lärdom av. Vi håller oss till reglerna.
Nu ska jag läsa en timme fram till det att P3 ska hitta en ny hobbymänniska. Jag hoppas i alla fall att det är ikväll också. Det var mycket spännande och nervkittlande.
Godnatt.
Den här dagen har varit pest och pina, jämförbar med galna kosjukan eller möjligen den där sjukdomen som blev resultat av råttor på båtar. Den där sjukdomen som dödade så många... Vad heter den?! Digerdöden! Det var ju pest. Justså, men det var digerdöd som jag letade efter. Så, då har vi löst det fallet också, elementärt min käre Watson.
Jag har varit på riktigt uselt humör utan några större förbehåll. Jag har stört mig på allt, blivit irriterad för ingenting. Har inte riktigt klarat av att konstatera anledning ännu. Idag har jag åtminstone varit mer aktiv än tidigare. Har både ridit, promenerat och lagat mat.
Det kröp en fästing på mig idag. Panikartat obehagligt. Men jag knep det odjuret och såg till att han fick avsluta sitt liv i ett avlopp.
Igår/idag natt mellan 01-02 lyssnade jag på P3. Vi skulle gissa vad Rune från Flen hade för hobby. De som ringde in och kom fram fick bara ställa fem ja och nej frågor plus en gissning. Ingen klarade det. Rune fick en Torgny Melinsskiva och det visade sig, snörpligt nog, att han var marsinpanfigursgörare. Hade visst jobbat på konditori eller något dylikt.
Rune var typiskt en sådan där gubbe som man blir rentav arg på. Han pratade i det oändliga, avbröt radioprataren, lade sig i allt. Han visste allt, hade varit över allt, jag kände för att slå honom med en batong över örat. Radioprataren fick också nog till sist och sade med mycket allvarsam och varnande ton: "Håll dig till reglerna, Rune."
Precis. Det kan vi ta lärdom av. Vi håller oss till reglerna.
Nu ska jag läsa en timme fram till det att P3 ska hitta en ny hobbymänniska. Jag hoppas i alla fall att det är ikväll också. Det var mycket spännande och nervkittlande.
Godnatt.
halvtaskig grå dag
Jag har lovat mig själv att inte skriva några väderrapporter, men det här är ju nästintill skamligt. Hela dagen har det regnat, åskat och varit rentav sorgligt. Men jag ska inte gnälla, det skulle ju kunna vara så mycket värre. Det skulle ju till exempel kunna snöa.
Det är nästan lite pinsamt att erkänna vad jag har ägnat mig åt den här dagen. Men det skulle aldrig falla mig in att dölja något för mina läsare.
Jag har sovit. Jag har sovit otroligt mycket. Jag sov ända fram till halv tolv. Jag tog igen timmarna jag förlorat på loftet i husbilen de senaste två nätterna. Det var gudomligt skönt. När jag väl vaknade och fått i mig lite frukost tillbringade jag följande fyra timmar att läsa ut Stieg Larsson, bok nummer två. Nyligen började jag precis på trean, den sista utgivna. Skam är att vi inte har den sista som pocket utan som en bok. En enorm bok. Ett mordredskap rentav.
Jag har alltså läst och sovit. Överväger att ta en promenad med hundarna om regnet lugnar sig. Är för tillfället bedövande trött och skulle med lätthet kunna somna. Framåt elva kommer detta dock ha gått över och jag kan lägga all min energi på att fördjupa mig i bokens blad samt äta äppelbåtar.
En stor stark skulle sitta fint i nuläget.
Härlig kille.
Lyssna och njut.
19.43
Den här lilla uppdateringen beror på att jag precis upptäckte något alldeles fruktansvärt!
Jag har alltid varit ett stort fan av serien beverly hills. Jag följde maniskt vartenda litet avsnitt klockan 15.40 varenda vardag, jag var som besatt. Visste jag att jag inte skulle hinna hem av någon anledning spelades det in. Jag klarade inte av att missa det. Det var som min andra familj, skämt åsido.
Nu bläddrade jag igenom tvtablån av någon outgrundlig anledning, jag tittar egentligen aldrig på tv. Och där upptäcker jag i kanten att Shannon ska joina, vara med i... just det, vadå? BEVERLY HILLS "TVÅ". Kan man bli annat än upprörd? Nu får de väl ändå ta och ge sig. Man gör inte en b-variant-uppföljning på en sådan enastående serie. Jag tyckte det var nervpåfrestande bara mot slutet av serien, då många hade blivit utbytta och tillagda. Där gick gränsen. Men så nu får de för sig att göra ytterligare fler avsnitt med helt andra karaktärer. Varför är min fråga? Det är väl ändå att härda!
Det är nästan lite pinsamt att erkänna vad jag har ägnat mig åt den här dagen. Men det skulle aldrig falla mig in att dölja något för mina läsare.
Jag har sovit. Jag har sovit otroligt mycket. Jag sov ända fram till halv tolv. Jag tog igen timmarna jag förlorat på loftet i husbilen de senaste två nätterna. Det var gudomligt skönt. När jag väl vaknade och fått i mig lite frukost tillbringade jag följande fyra timmar att läsa ut Stieg Larsson, bok nummer två. Nyligen började jag precis på trean, den sista utgivna. Skam är att vi inte har den sista som pocket utan som en bok. En enorm bok. Ett mordredskap rentav.
Jag har alltså läst och sovit. Överväger att ta en promenad med hundarna om regnet lugnar sig. Är för tillfället bedövande trött och skulle med lätthet kunna somna. Framåt elva kommer detta dock ha gått över och jag kan lägga all min energi på att fördjupa mig i bokens blad samt äta äppelbåtar.
En stor stark skulle sitta fint i nuläget.
Härlig kille.
Lyssna och njut.
19.43
Den här lilla uppdateringen beror på att jag precis upptäckte något alldeles fruktansvärt!
Jag har alltid varit ett stort fan av serien beverly hills. Jag följde maniskt vartenda litet avsnitt klockan 15.40 varenda vardag, jag var som besatt. Visste jag att jag inte skulle hinna hem av någon anledning spelades det in. Jag klarade inte av att missa det. Det var som min andra familj, skämt åsido.
Nu bläddrade jag igenom tvtablån av någon outgrundlig anledning, jag tittar egentligen aldrig på tv. Och där upptäcker jag i kanten att Shannon ska joina, vara med i... just det, vadå? BEVERLY HILLS "TVÅ". Kan man bli annat än upprörd? Nu får de väl ändå ta och ge sig. Man gör inte en b-variant-uppföljning på en sådan enastående serie. Jag tyckte det var nervpåfrestande bara mot slutet av serien, då många hade blivit utbytta och tillagda. Där gick gränsen. Men så nu får de för sig att göra ytterligare fler avsnitt med helt andra karaktärer. Varför är min fråga? Det är väl ändå att härda!
Videoupdate
Här följer videoupdate från igår.
Som ni kommer att upptäcka så är vi mycket naturliga
Vad kan man begära när man är fast mitt i skogen utan dusch och civilisation?
Urmysigt.
Som ni kommer att upptäcka så är vi mycket naturliga
Vad kan man begära när man är fast mitt i skogen utan dusch och civilisation?
Urmysigt.
Hemkomst
Nu är vildmarkslivet över för den här gången.
Vi har upplevt både det ena och det andra, speciellt Saxin. Eftersom jag är lite... skrajsen så agerade jag istället en kvinna som förde dokumentation över de livsfarligheter hon utsatte sig för. Det räcker att en sätter livet till och den här gången fick det vara Saxin.
Vi fiskade. Jag fick första fisken, en decimeterstor mört. Det var lite av en besvikelse. Flötet försvann (efter lång tid väntan) och jag joggar fram till spöet för att veva upp. Motståndet försvinner nästan direkt. Besvikelse ett. Jag hade ju hoppas på en bläckfisk... åtminstone en maffig regnbåge. När jag väl vevat in upptäcker jag denna lilla halvdöda mört. Skrattretande. Den hade haft sönder sin bubbla så den flöt bara på rygg när vi av vänlighet släppte tillbaka den. Vi tog upp den, plockade fram stora kniven och efter lång kamp lyckades vi döda den.
Saxin fick en lång pinne. Kent fick den endaste regnbågen. Lyckans ost!
Jag har filmat och gjort min första "video update" tillsammans Saxin. Vi står där i skogen. Svettiga, rödmosiga, äckliga. Men det är en viss oemotståndliga charm med det också. En hel del bilder finns det också att tillgå. Så ja, jag kommer delge er detta i sinom tid. Något att se fram emot!
Mer kommer.
Vi har upplevt både det ena och det andra, speciellt Saxin. Eftersom jag är lite... skrajsen så agerade jag istället en kvinna som förde dokumentation över de livsfarligheter hon utsatte sig för. Det räcker att en sätter livet till och den här gången fick det vara Saxin.
Vi fiskade. Jag fick första fisken, en decimeterstor mört. Det var lite av en besvikelse. Flötet försvann (efter lång tid väntan) och jag joggar fram till spöet för att veva upp. Motståndet försvinner nästan direkt. Besvikelse ett. Jag hade ju hoppas på en bläckfisk... åtminstone en maffig regnbåge. När jag väl vevat in upptäcker jag denna lilla halvdöda mört. Skrattretande. Den hade haft sönder sin bubbla så den flöt bara på rygg när vi av vänlighet släppte tillbaka den. Vi tog upp den, plockade fram stora kniven och efter lång kamp lyckades vi döda den.
Saxin fick en lång pinne. Kent fick den endaste regnbågen. Lyckans ost!
Jag har filmat och gjort min första "video update" tillsammans Saxin. Vi står där i skogen. Svettiga, rödmosiga, äckliga. Men det är en viss oemotståndliga charm med det också. En hel del bilder finns det också att tillgå. Så ja, jag kommer delge er detta i sinom tid. Något att se fram emot!
Mer kommer.
Kunde inte låta bli
Blir en liten uppdatering såhär på morgonkvisten i alla fall.
Saxin ligger gladeligen och sover. Jag gav upp redan vid halv tio. Stel nacke och outhärdligt varmt, som vanligt. Det är som att befinna sig mitt inne i den hetaste afrikanska djungeln eller öken eller vad som helst som är jättevarmt. Jag vill inte ens tänka på hur varmt det måste bli här inne när det dessutom är varmt utomhus, sådant där riktigt sommarväder. Då lär man ju förgås av syrebrist och svettningar.
Igår kväll när vi kom hem hit käkade vi pizza, vilket smakade gudomligt bra. Därefter kollade vi på film, Stockholm boogie. Den var faktiskt bra, åtminstone rolig samt underhållande. Ingen film som berörde och påverkade, skulle jag vilja påstå, men absolut sevärd om man gillar den sorten av film. Innan kvällen hann lida mot sitt slut ägnade vi oss också åt att kolla på lite humor. Jo, det var kul.
Idag drar vi oss iväg framåt tre. Jag har med mig båda mobilerna, här tar vi inga risker angående slut på batteri eller andra otäckheter som skulle kunna inträffa. Jag skulle kunna skriva ut mitt nummer här, men vid närmare eftertanke känns det löjligt och jag inser samtidigt att det är i vilket fall ingen som skulle våga/känna behov av att kontakta mig. Och varför skulle jag vilja bli kontaktad? ... för att jag älskar att prata i det oändliga, givetvis.
Nej, är det någon som vågar fråga så visst.
Saxin sover fortfarande.
Ska jag kasta pepsimaxflaskor på henne eller vad?!
Saxin ligger gladeligen och sover. Jag gav upp redan vid halv tio. Stel nacke och outhärdligt varmt, som vanligt. Det är som att befinna sig mitt inne i den hetaste afrikanska djungeln eller öken eller vad som helst som är jättevarmt. Jag vill inte ens tänka på hur varmt det måste bli här inne när det dessutom är varmt utomhus, sådant där riktigt sommarväder. Då lär man ju förgås av syrebrist och svettningar.
Igår kväll när vi kom hem hit käkade vi pizza, vilket smakade gudomligt bra. Därefter kollade vi på film, Stockholm boogie. Den var faktiskt bra, åtminstone rolig samt underhållande. Ingen film som berörde och påverkade, skulle jag vilja påstå, men absolut sevärd om man gillar den sorten av film. Innan kvällen hann lida mot sitt slut ägnade vi oss också åt att kolla på lite humor. Jo, det var kul.
Idag drar vi oss iväg framåt tre. Jag har med mig båda mobilerna, här tar vi inga risker angående slut på batteri eller andra otäckheter som skulle kunna inträffa. Jag skulle kunna skriva ut mitt nummer här, men vid närmare eftertanke känns det löjligt och jag inser samtidigt att det är i vilket fall ingen som skulle våga/känna behov av att kontakta mig. Och varför skulle jag vilja bli kontaktad? ... för att jag älskar att prata i det oändliga, givetvis.
Nej, är det någon som vågar fråga så visst.
Saxin sover fortfarande.
Ska jag kasta pepsimaxflaskor på henne eller vad?!
inte kul
När jag väl vaknat och lyckats komma på fötter bestämde jag mig för, precis som i stort sett alla andra mornar, att ta min frukost och förpassa mig ut på altanen i en skön fåtölj. En god bok samt frukost att avnjuta utomhus under avslappande former i en trevlig miljö. Jag sitter där och äter, vänder blad, gör misstaget att råka lukta. Bara en helt vanlig liten sniffning.
Stanken av något osannolikt stickande och illamåendeframkallande tränger oförhindrat upp genom mina näsborrar. Jag ger en av våra granngårdar en mordisk blick och luktar än en gång, nej, jag hade inte misstagit mig. Det luktade ren och skär koskit! Grannen har djur som skiter ur sig sådant som luktar koskit, han har ungtjurar. Så visst, lite får man väl räkna med. Men faktum är att aldrig tidigare har jag känt stanken av dessa vidervärdiga korkade djur. Om man visslar förbi en bondgård med bilen en sommardag så gör lukten mig absolut ingenting, snarare så tycker jag att det känns lite småtrevligt somrigt. Men nu var det skillnad. Jag satt och försökte avnjuta min frukost. Tack för det, televerket.
Jag ska ta mitt ärtrör och skjuta på dem. Vänta ni bara, era bråkmakare!
13.54
Tänkte bara uppdatera en liten upplysning för intresserade parter.
Det är numer bestämt att jag följer med Saxin på husbilstrip,
kommer hem på söndag, blir förmodligen ingen uppdatering förrän då.
Ha det bra, folks!
en helt vanlig dag
Det kanske blir en angenäm helg ändå, det är som så att jag kanske följer
med Saxin och husbilen. Vi hoppas definitivt på det alternativet!
Har i stort sett ingenting att utdela information om, sover så länge att när klockan
är två har min dag knappt hunnit börja. Önskar att jag kunde få jobba lite mer, det höll mig
alert och jag må erkänna att jag saknar barnen något alldeles hutlöst.
Ibland inträffar mindre roliga saker. Som när man man har två hundar varav en gärna
förorenar på vardagsrumsgolvet och en nyvaken... låt oss säga; människa klampar in
där i hopp om att få fatt en filt och råkar sätta ned sin fot rakt i något mjukt som resulterar
i obehag. Det är också trist när någon nära släkt till den här människan ropar:
"NEJMEN! SKITEN ÄR PLATT! HAR DU TRAMPAT I DEN? NEJFY!" och sedan skrattar så
hysteriskt att det blir riktigt förödmjukande. Men jag nämner inga namn, det vore okänsligt av mig.
Då och då blir saker och ting helt fel
och man börjar undra "vad hände egentligen?"
Man kanske ångrar sig,
vill få det ogjort,
önskar förgäves att man handlat annorlunda,
funderar på vad som skall ske härnäst.
med Saxin och husbilen. Vi hoppas definitivt på det alternativet!
Har i stort sett ingenting att utdela information om, sover så länge att när klockan
är två har min dag knappt hunnit börja. Önskar att jag kunde få jobba lite mer, det höll mig
alert och jag må erkänna att jag saknar barnen något alldeles hutlöst.
Ibland inträffar mindre roliga saker. Som när man man har två hundar varav en gärna
förorenar på vardagsrumsgolvet och en nyvaken... låt oss säga; människa klampar in
där i hopp om att få fatt en filt och råkar sätta ned sin fot rakt i något mjukt som resulterar
i obehag. Det är också trist när någon nära släkt till den här människan ropar:
"NEJMEN! SKITEN ÄR PLATT! HAR DU TRAMPAT I DEN? NEJFY!" och sedan skrattar så
hysteriskt att det blir riktigt förödmjukande. Men jag nämner inga namn, det vore okänsligt av mig.
Då och då blir saker och ting helt fel
och man börjar undra "vad hände egentligen?"
Man kanske ångrar sig,
vill få det ogjort,
önskar förgäves att man handlat annorlunda,
funderar på vad som skall ske härnäst.
Wey
Godkväll mitt herrskap!
Snart dyker det upp lite folk här,
vid niotiden blir det morden i midsomer med familjen.
Lite kaotisk tillvaro här i hemmet råder just nu.
"Är hon helt blåst? Klarar hon inte av att göra någonting ordentligt?!"
När moder Abraham är det på humöret är det bara att vara tyst och verka
vara något i stil med fridsam, annars kanske det blir datorförbud och det
vill vi ju inte skall hända.
Mormor och Morfar med stort m skall tydligen vistas här hela helgen.
De skall till och med sova här! Absolut inte så att jag inte tycker om m och m,
för det gör jag! Men de plus moder Abraham och fader Herkules kommer bli alltför
nervpåfrestande. Jag kommer att gå upp i atomer, utan tvekan!
Arbetskraft
Nu har jag gjort det jag strängt förbjudit mig själv. Jag har vänt på dygnet åtminstone så pass att jag inte vaknar före halv tolv. Är det såhär de drygt fyra sista veckorna skall spenderas, sovande? Snarka bort resterande tid av sommarlovet känns kanske en aningen onödigt och sorgligt. Jag ligger vaken till det att solen både har hunnit gå ned och börjat ta sig upp igen. Jag hör att tidningsbilen far ner till grannen, förutom det och att det med jämna mellanrum knakar i husknutarna är det alldeles tyst. Jag knaprar på mina äppelbåtar, någon gammal halstablett och läser sida efter sida. Igår avslutade jag för övrigt den första boken i Stieg Larsson trilogin. Nu på morgonen, snarare lunchen, fick jag tag i ett par skivor grekiskt bröd från gårdagen och bok nummer två. Kosten samt boken fick följa med mig ut på altanen, jag älskar att sitta på en fläktande altan och käka frukost. Boken verkar dessutom mer än lovlig.
Nu ska jag tydligen gå ner till ån och plocka hallon. "Ida, det är faktiskt du som äter mest hallon i den här familjen", är orden som tvingar mig om jag nu inte vill betala för bob's frysta hallon nästkommande elva månader.
Det grekcypriotiska besök vi hade igår var utomordentligt trevligt. Paret S som jag känt sedan barnsben samt två flickor (flickor och flickor.. är jag en flicka? tjejer låter så.. burdust. de var i alla fall 12 och 16 år) precis komna från Cypern. Den äldsta skall komma hit nästa sommar och bo här i minst ett år och utbilda sig till profesionell massör.
Igår tränade vi svenskan lite grann och jag fick lära mig ett par meningar grekiska. Det jag kommer ihåg var: "ohi ecfaisto". Nejtack. När hon kommer hit så får jag hjälpa henne lite med svenskan och så får hon definitivt lära mig grekiska. Tjänster och gentjänster.
Vi utövade även lite fotboll. Cypern mot Sverige. Det är pinsamt att erkänna att Sverige förlorade. Jag och min bror var icke innehavare av något speciellt bra samarbete. Men vi hade kul och det skall visst vara huvudsaken...
Åt grekisksvenskblandad mat och så fick flickorna provrida, dvs skritta lite, på min och moders häst.
Nej, då var det väl dags för de där hallonen...
Hästarna.
Nu ska jag tydligen gå ner till ån och plocka hallon. "Ida, det är faktiskt du som äter mest hallon i den här familjen", är orden som tvingar mig om jag nu inte vill betala för bob's frysta hallon nästkommande elva månader.
Det grekcypriotiska besök vi hade igår var utomordentligt trevligt. Paret S som jag känt sedan barnsben samt två flickor (flickor och flickor.. är jag en flicka? tjejer låter så.. burdust. de var i alla fall 12 och 16 år) precis komna från Cypern. Den äldsta skall komma hit nästa sommar och bo här i minst ett år och utbilda sig till profesionell massör.
Igår tränade vi svenskan lite grann och jag fick lära mig ett par meningar grekiska. Det jag kommer ihåg var: "ohi ecfaisto". Nejtack. När hon kommer hit så får jag hjälpa henne lite med svenskan och så får hon definitivt lära mig grekiska. Tjänster och gentjänster.
Vi utövade även lite fotboll. Cypern mot Sverige. Det är pinsamt att erkänna att Sverige förlorade. Jag och min bror var icke innehavare av något speciellt bra samarbete. Men vi hade kul och det skall visst vara huvudsaken...
Åt grekisksvenskblandad mat och så fick flickorna provrida, dvs skritta lite, på min och moders häst.
Nej, då var det väl dags för de där hallonen...
Hästarna.
today
Kvällar/nätter är den mest fullspäckade tiden på dygnet för min del. Halv tio igår for jag iväg tillsammans med mor och far och fiskade. Fick bara lite småskit, men jag upptäckte en sak. Draget jag snodde av pappa i lördags kan inte vara annat än mitt vid det här laget. Han har i stort sett aldrig använt det, otur för honom, för det är suveränt. Det är ett aborrfärgat skeddrag, atom 12g. I lördargs fick jag ju både regnbåge och gädda på det, samt en och annan småhaj. Igår fick jag en aborre på samma drag.
Dessvärre är jag lite otursam. Jag var nära att bli av med det mer än en gång. Jag kastade fast mig i ett träd (då jag även kunde höra min metande mor säga tröttsamt, men tyst; "amatööör") och fick bottennapp. Men draget är kvar och det är min ögonsten.
När jag kom hem duschade jag, skar äppelbåtar och satte mig därefter på mitt rum och läste. Lampan släckte jag inte en minut före halv tre och nu har jag kommit mer än halvvägs. Bra bok med seg början. När jag väl skulle somna uppstod det dock ett problem. Min kropp var inställd på att det började bli morgon och jag var hungrig. Frukosttime, tänkte jag och beslöt mig för att "om jag inte somnar inom loppet av en kvart, då går jag ner och inspekterar innehållet i våra aluminiumfärgade skåp i köket". Men det blev det ingenting av med. Jag somnade och sov som en stock fram till tjugo över tio.
Känns ovant/underligt att inte vara på jobbet vid den här tiden. I vanliga fall skulle jag ha ätit lunch om 45 min och nu skulle vi ha varit ute och lekt med ungarna som givetvis skulle skadat sig på ett eller annat sätt.
Visst ja, jag har ju inte berättat om olyckan som hände sista dagen, en kvart innan vi skulle gå in och äta. Ett av de mindre barnen sitter i en cykelkärra och filosoferar på det där viset som bara barn gör, helt omedvetet om vad som komma skall. Två av de äldre barnen, helt av misstag, kraschar rätt in i honom. Vad händer?
Jo, han far handlöst framåtstupa och knackar käften i asfalten. Det blöder något alldeles förskräckligt, där kan vi snacka blodflöde! Senare upptäcker vi att minst en tand slagits snett och 'körts upp'. Lille vännen somnar med en biffig fläskläpp och sover fram till det att en av hans föräldrar hämtade honom.
Olyckor händer så lätt.
Idag får vi cypriotiskt besök framåt eftermiddagen, ska äta och bruka umgänge. Jag kommer nog inte förstå vad alla säger.. "det komma vara rena grekiskan" .. Nej, det var ett lågt skämt. Vi stryker det för vårat inre.
Morniiiing
När jag jobbade och visste att jag skulle upp klockan sju (gäspade automatiskt bara genom att tänka tanken) kunde jag med lätthet vara vaken till tre, halv fyra någon gång. Jag var oftast inte speciellt trött, trött var jag när jag kom hem på eftermiddagen, sedan slog det över ju senare det blev. Men så nu, när jag har möjligheten att vara vaken precis hur länge jag vill, tro på sjutton att jag tvärslocknar direkt jag lägger huvudet på kudden.
Jag försökte i natt fortsätta på 'män som hatar kvinnor' men efter ett långvarigt munsträckande, blytunga ögonlock och ett stycke John Blund som envist for runt och kastade med sitt grus, gav jag upp. Lade huvudet på kudden och somnade direkt. Jag försökte innerligt intala mig själv att "nej, inte är jag trött.... inte kan jag vara trött Nu". Men jo, det kunde jag visst.
När jag vaknade för någon timme sedan sved mina ben något alldeles väldigt. Förundrat granskade jag dem och kom ganska snabbt underfund till vad anledningen kunde tänkas vara. Jag var obarmhärtigt sönderkliad på diverse ställen. Det är inte underligt att mina ben är totalt kvaddade, ärrade och ser ut att tillhöra ett barn på sex- sju år. Löjligt. Skrubbsår, myggbett i form av knölar och sår, stora ärr efter att jag gått lös med rakhyveln, ärr efter skoskav samt ärr efter vanliga småsår. Om någon vill byta ben med mig så är jag öppen för förslag.
Igår snubblade jag dessutom i skogen, eller snubbla och snubbla, jag satte benen lite fel och så var det väl lite svårframkomligt. Hur som helst så fick jag en talkotte i handleden. Den borrade sig in och satt fast där. Fy så ont det gjorde, men det låtsades jag givetvis inte om. Man är ju ingen känslig typ som ska oja och beklaga sig inte. Jag ryckte ur kotten och bävade för det blodflöde som skulle komma uppstå. Jag minns en liten story som min mor berättade för mig när jag var yngre, jo, den var sann och hon hade sett den på något realityprogram. Det var en flicka som rusat runt i skolan med en penna i handen, snubblat och fått den i sig. Det gjorde säkert ont men det var inte poängen. De lät pennan sitta kvar för att inte orsaka kraftig blödning eller liknande. Detta var dock ett sidospår och jag tror inte att det tillförde min tallkottehistoria så mycket egentligen. Till min besvikelse blev jag bara lite skinnflådd och idag är det läkt, syns bara en pytteliten rodnad. Besvikelsen är enorm!
Jag försökte i natt fortsätta på 'män som hatar kvinnor' men efter ett långvarigt munsträckande, blytunga ögonlock och ett stycke John Blund som envist for runt och kastade med sitt grus, gav jag upp. Lade huvudet på kudden och somnade direkt. Jag försökte innerligt intala mig själv att "nej, inte är jag trött.... inte kan jag vara trött Nu". Men jo, det kunde jag visst.
När jag vaknade för någon timme sedan sved mina ben något alldeles väldigt. Förundrat granskade jag dem och kom ganska snabbt underfund till vad anledningen kunde tänkas vara. Jag var obarmhärtigt sönderkliad på diverse ställen. Det är inte underligt att mina ben är totalt kvaddade, ärrade och ser ut att tillhöra ett barn på sex- sju år. Löjligt. Skrubbsår, myggbett i form av knölar och sår, stora ärr efter att jag gått lös med rakhyveln, ärr efter skoskav samt ärr efter vanliga småsår. Om någon vill byta ben med mig så är jag öppen för förslag.
Igår snubblade jag dessutom i skogen, eller snubbla och snubbla, jag satte benen lite fel och så var det väl lite svårframkomligt. Hur som helst så fick jag en talkotte i handleden. Den borrade sig in och satt fast där. Fy så ont det gjorde, men det låtsades jag givetvis inte om. Man är ju ingen känslig typ som ska oja och beklaga sig inte. Jag ryckte ur kotten och bävade för det blodflöde som skulle komma uppstå. Jag minns en liten story som min mor berättade för mig när jag var yngre, jo, den var sann och hon hade sett den på något realityprogram. Det var en flicka som rusat runt i skolan med en penna i handen, snubblat och fått den i sig. Det gjorde säkert ont men det var inte poängen. De lät pennan sitta kvar för att inte orsaka kraftig blödning eller liknande. Detta var dock ett sidospår och jag tror inte att det tillförde min tallkottehistoria så mycket egentligen. Till min besvikelse blev jag bara lite skinnflådd och idag är det läkt, syns bara en pytteliten rodnad. Besvikelsen är enorm!
Hemma igen
Fiska måste vara bland det roligaste som finns. Rofyllt skulle jag dock inte påstå att det är i mitt fall. Jag far runt och slänger i på tusen olika ställen, drar upp, kastar i och allt som är möjligt att göra med ett metspö i högsta hugg.
Vi kom i alla fall fram till sjön som inte alls ligger långt hemifrån. Vi rodde över till andra sidan där fisket kunde köra i gång. Till en början var det riktigt dött och för att inte tala om värmen. Solen stekte oss som köttstycken på grillen. Efter ett tag knallade jag bort till pappa som stod ganska avskilt i hopp att det skulle gå bättre där. Och visste gjorde de det. Första kastet - jag frågar pappa hur fort han anser att jag ska veva samt meddelar för honom att det är hans drag jag snott och att det är ett sjunkande sådant - och så plötsligt rycker det till och jag får ett attans motstånd. Pappa håvar och strax därpå var regnbåge nummer ett uppe. Glädje! Knappt en minut senare fick även pappa en som till mitt förtret var mycket större än min.
Det började mullra på himlen och vi beslutade oss för att ro tillbaka. Jag och pappa fick åka sista vändan i ekan och stod kvar och fiskade medan vi väntade på att färjan skulle anlända. Då haffade jag ännu en regnbåge. Vilken känsla!
På andra sidan grillade vi, pratade, fiskade ännu mer och hade helt enkelt jättetrevligt.
Ja, vi fiskade, ja. Jag fick en gädda på spöet och ropade bortåt mot folket att jag behövde en håv. Moder fick fart men hittade ingen håv, efter en stunds väntan och oro i maggropen slet sig gäddan och hejdå med den.
Nu har jag precis kommit hem och jag är mycket nöjd med ef/kvällen trots femtioelva nya myggbett som klär mitt rödmosiga ansikte.
Jag har bilder men hittade tyvärr inte kabeln till kameran. De kanske dyker upp så småningom.
Någon annan som haft en trevlig kväll?
en ny dag
Unnade mig sovmorgon vilket var himmelskt skönt. Vaknade riktigt utvilad, dock lite seg i kroppen, åt frukost med familjen och snart ska jag och moder Abraham ge oss ut på en ridtur.
På tal om något helt annat. Är det bara jag som är alldeles uppäten av dessa djävulusiska stickfän? Inte nog med att det kliar över precis hela händerna av dessa otäckingar som tagit sig en tugga, min vänstra vad är mycket mystisk. Den är stenhård, då inte av mina fantastiska muskler, utan av ett bett som emellanåt kliar så att jag blir tokig och går bärsärka här hemma. Det är lite svullet, rött och inte det minsta skönt. Det kommer garanterat sluta med amputation. Trist!
Om allt går enligt planerna blir det ädelfiske ikväll, vilket jag nämnt i ett tidigare inlägg. Senast vi var ute och fiskade (då inte ädelfisk utan vanlig å-fisk) rådde det en viss hysteri över den (enda) fiska moder Abraham fick upp. Hon och farsan har alltid fiskat så moder är en van fiskare så sätt, med undantag för att hon vägrar spetsa masken på kroken och döda fisken. Men nu senast så vet jag inte riktigt vad det var med henne. Hon fick upp en ganska stor mört och då skulle min bror, vänligt lagd som han är, hjälpa henne och ta död på den eftersom farsan stod ganska långt iväg. Bror bryter nacken på den och slänger den på stenen där moder står för att hon skall kunna fortsätta fiska. Snart hörs följande:
"Men den är ju inte död, den andas ju! Det här är djurplågeri, det här är..."
Bror avbryter: "Men det fattar du väl att den är död. Kolla!" säger han och viftar med fisken vars huvud fladdrar som aldrig förr.
"Men den andas ju fortfarande! T, kom hit! Den andas!" fortsätter hon.
"Men sådana där kan hålla på hur länge som helst, det är ingen fara. Den är död!" upplyser farsan henne.
"Om vi ska hålla på såhär åker jag hem, jag mår dåligt av det här. Det är inte kul!"
Jag avslutar konversationen genom att säga med min mest bistra och smått föraktfulla ton: "Men skärp dig!"
Efter det gick det ganska bra. Hon fick ingen mer fisk. Men i kväll bär det av på nya uppdrag. Spännande!
På tal om något helt annat. Är det bara jag som är alldeles uppäten av dessa djävulusiska stickfän? Inte nog med att det kliar över precis hela händerna av dessa otäckingar som tagit sig en tugga, min vänstra vad är mycket mystisk. Den är stenhård, då inte av mina fantastiska muskler, utan av ett bett som emellanåt kliar så att jag blir tokig och går bärsärka här hemma. Det är lite svullet, rött och inte det minsta skönt. Det kommer garanterat sluta med amputation. Trist!
Om allt går enligt planerna blir det ädelfiske ikväll, vilket jag nämnt i ett tidigare inlägg. Senast vi var ute och fiskade (då inte ädelfisk utan vanlig å-fisk) rådde det en viss hysteri över den (enda) fiska moder Abraham fick upp. Hon och farsan har alltid fiskat så moder är en van fiskare så sätt, med undantag för att hon vägrar spetsa masken på kroken och döda fisken. Men nu senast så vet jag inte riktigt vad det var med henne. Hon fick upp en ganska stor mört och då skulle min bror, vänligt lagd som han är, hjälpa henne och ta död på den eftersom farsan stod ganska långt iväg. Bror bryter nacken på den och slänger den på stenen där moder står för att hon skall kunna fortsätta fiska. Snart hörs följande:
"Men den är ju inte död, den andas ju! Det här är djurplågeri, det här är..."
Bror avbryter: "Men det fattar du väl att den är död. Kolla!" säger han och viftar med fisken vars huvud fladdrar som aldrig förr.
"Men den andas ju fortfarande! T, kom hit! Den andas!" fortsätter hon.
"Men sådana där kan hålla på hur länge som helst, det är ingen fara. Den är död!" upplyser farsan henne.
"Om vi ska hålla på såhär åker jag hem, jag mår dåligt av det här. Det är inte kul!"
Jag avslutar konversationen genom att säga med min mest bistra och smått föraktfulla ton: "Men skärp dig!"
Efter det gick det ganska bra. Hon fick ingen mer fisk. Men i kväll bär det av på nya uppdrag. Spännande!
Ventilera
Jag avskyr att behöva vara en del av sådana här situationer. Det är avskyvärt att säga hejdå, avsluta relationer till människor. Jag trivdes så bra och det var så roligt. Att veta att jag inte ska tillbaka dit på måndag känns så förbenat jobbigt. Det spelade ingen roll om jag det ösregnade och jag var blöt in på skinnet eller att allt gick så långsamt att tiden stod still. Det gjorde ingenting. Jag kommer alltid bära med mig orden från den lilla pojken; "jag tycker om dig". Jag kommer aldrig glömma lillkillen som diskuterade alla sina framtidsplaner med mig, han skulle bli allting. Jag kommer att minnas vattenkriget, hur det kändes att ha ett litet barn i knäet som självmant kröp upp och alla små leenden. När jag började för cirka fyra veckor sedan trodde jag verkligen inte att det skulle bli på det här outgrundliga viset, att jag sitter som en känslosam tönt och bölar för att jag kommer sakna mitt sommarjobb.
När jag började avskydde jag barn, jag ville vara så långt ifrån dem som möjligt. Men efter några dagar insåg jag, jag var tvungen att erkänna för mig själv, att jag trivdes som aldrig förr. Det här jobbet medförde stor lycka, jag kan inte minnas när jag kände mig så bekväm och glad senast. De två första veckorna när jag kom hem tvärslocknade jag på sängen, jag var totalt utmattad, men det var minsann med ett leende på läpparna. Jag kommer att sakna dagiset, personalen och framförallt barnen.
Det är löjligt.
Jag ventilerar mina känslor i bloggen,
för att ingen orkar lyssna.
Jag skulle kunna vara positiv och försöka se lätt på alltihop. Men det är inte så lätt. Jag är faktiskt ledsen, på riktigt.
en gång räcker,
goodbye's , the saddest word
När jag började avskydde jag barn, jag ville vara så långt ifrån dem som möjligt. Men efter några dagar insåg jag, jag var tvungen att erkänna för mig själv, att jag trivdes som aldrig förr. Det här jobbet medförde stor lycka, jag kan inte minnas när jag kände mig så bekväm och glad senast. De två första veckorna när jag kom hem tvärslocknade jag på sängen, jag var totalt utmattad, men det var minsann med ett leende på läpparna. Jag kommer att sakna dagiset, personalen och framförallt barnen.
Det är löjligt.
Jag ventilerar mina känslor i bloggen,
för att ingen orkar lyssna.
Jag skulle kunna vara positiv och försöka se lätt på alltihop. Men det är inte så lätt. Jag är faktiskt ledsen, på riktigt.
en gång räcker,
goodbye's , the saddest word
Nu är det slut
Den här dagen har varit en blandning mellan fantastisk och jättesorglig. Började nästan lipa när jag satt på mopeden i spöregnet på väg hem. All personal var jättegullig och när vi satt och fikade harklade sig plötsligt rektorn. Med hjälp av en liten kille fick jag en present och blommor. Jag öppnade inte presenten förrän jag kom hem.
Det var en liten vit kruka med ett rött hjärta på med dumleklubbor i. Det är så att jag blir rörd. Jag fick även en bild på mig och barn när vi sitter och håller på med playdoodeg och en text som önskar mig lycka till plus ett litet omdöme. Jag fick även med mig hem; en påse morötter, äpplen och pizza. Blev jättemycket pizza över vid lunch så nu ska jag käka ljummen pizza och kolla film, fira att jag har semester. Men jag blev verkligen glad, det var så omtänksamt och gulligt gjort.
Mor, far och bror är någonstans (var ligger göta kanal nu igen?) och ska cykla runt göta kanal. När jag ringde senast var det bra taskigt väder så det var på ett musteri och skulle sedan även till cloetta. Så jag är alldeles själv, på sätt och vis skönt.
Skriver nog lite mer senare.
Det var en liten vit kruka med ett rött hjärta på med dumleklubbor i. Det är så att jag blir rörd. Jag fick även en bild på mig och barn när vi sitter och håller på med playdoodeg och en text som önskar mig lycka till plus ett litet omdöme. Jag fick även med mig hem; en påse morötter, äpplen och pizza. Blev jättemycket pizza över vid lunch så nu ska jag käka ljummen pizza och kolla film, fira att jag har semester. Men jag blev verkligen glad, det var så omtänksamt och gulligt gjort.
Mor, far och bror är någonstans (var ligger göta kanal nu igen?) och ska cykla runt göta kanal. När jag ringde senast var det bra taskigt väder så det var på ett musteri och skulle sedan även till cloetta. Så jag är alldeles själv, på sätt och vis skönt.
Skriver nog lite mer senare.
Tummen upp
Kvällens lektion var alldeles superb. Någorlunda svalt ridhus, efter en stund en mycket samarbetsvillig häst, mycket nytt, mycket viktigt. Jag skulle aldrig i mitt liv byta bort min älsklingshäst.
Att lägga på minnet efter kvällens lektion:
- man kallar inte en häst istadig om det inte är som så att han inte går framåt.
- blunda, känn.
- det är varken är eller ser proffsigt ut att byta sittben från lättridande, det är något man gör direkt.
- och så attans mycket mer. bara att lägga på minnet, eller jag ska ta och anteckna det innan jag somnar ikväll.
PÅ LÖRDAG blir det fiske med fam. J, ädelfisk minsann. Fy så superroligt.
Jag känner mig så depp inför imorgon. Jag har tjatat om det flera gånger nu, men faktum är att det känns riktigt sorgligt. Jag vill fortsätta jobba där. Jag vill inte skiljas från ungarna! Jag tycker om dem alla på ett eller annat sätt, att veta att jag inte får träffa dem något mer känns uselt. Här skulle jag ha gjort en ledsen smiley för att understryka att jag verkligen är jätteledsen, men det är mot mina principer, så jag låter bli.
Att lägga på minnet efter kvällens lektion:
- man kallar inte en häst istadig om det inte är som så att han inte går framåt.
- blunda, känn.
- det är varken är eller ser proffsigt ut att byta sittben från lättridande, det är något man gör direkt.
- och så attans mycket mer. bara att lägga på minnet, eller jag ska ta och anteckna det innan jag somnar ikväll.
PÅ LÖRDAG blir det fiske med fam. J, ädelfisk minsann. Fy så superroligt.
Jag känner mig så depp inför imorgon. Jag har tjatat om det flera gånger nu, men faktum är att det känns riktigt sorgligt. Jag vill fortsätta jobba där. Jag vill inte skiljas från ungarna! Jag tycker om dem alla på ett eller annat sätt, att veta att jag inte får träffa dem något mer känns uselt. Här skulle jag ha gjort en ledsen smiley för att understryka att jag verkligen är jätteledsen, men det är mot mina principer, så jag låter bli.
Boken;
Yes, jag fick svar från förlag nummer ett idag. Det största som jag skickade till, dvs. bonniers. Som förväntat fick jag mig ett "tyvärr men.." Den var "spännande och lätt att komma in i men det räcker inte för att den skall ges ut". Nej men jag tackar i alla fall och "ge inte upp!" Jag är glad att de överhuvudtaget besvärade sig att skicka den tillbaka i ett snyggt kuvert med ett halvt a4 om vad och varför. Det enda som jag tyckte var lite onödigt var att de skrev något i stil med att: "till en början kan du ju vända dig till en lokal tidning med en saga eller novell.." Aldrig i mitt liv, tänkte jag och skrattade hånfullt. Hellre skriver jag bok efter bok och blir utan publicering. Nej, men jag har tre chanser till och blir det ingenting av med det heller så är det ju som det är. Finns trots allt mindre förlag man kan vända sig till dessutom plus att jag har inte direkt räknat med något. Det är bara att fortsätta skriva så att fingrarna glöder. Det var ju åmtinstone inte speciellt lång väntetid, dröjde inte ens fyra veckor innan jag fick den tillbaka plus att de var vänliga nog att skicka den med a-post. Skämt åsido. Men jag ska spara det så kallade omdömet och vifta med det i ansiktet på dem sedan när jag är berömd. Det var också ett åsido skämt.
Näst sista dagen på dagis idag. Jag hade riktigt skoj. Ju mer engagerad man är desto roligare, definitivt. Jag spelade fotboll med några av grabbarna, hade vattenkrig på eftermiddagen och grävde i sandlådan. Men det roligaste var överlägset vattenkriget. Två killar i 3-4årsåldern stod i den lilla bassängen med fotknölhögt vatten och varsin skopa/hink i händerna. De skvätte mot oss på håll men ingen av oss blev speciellt blöta. Plötsligt flög något i mig, fråga mig dock inte vad, och jag rusar fram och får fatt i en hink och skvätter tillbaka. De svarar genast och öser över mig vatten. Då blev jag blöt första gången. Sedan torkade jag en stund innan jag fick ännu ett infall och gjorde samma sak. Blöt nummer två. När jag därefter stod lite på håll försökte de skvätta på mig och få mig närmare bassängen för att de skulle nå fram. Då ställer sig charmknutten själv (för övrigt är han liiite släkt till mig vilket jag fick veta av pappa idag. jag är tydligen på något vis släkt med barnets pappa.. tremänning? .. pyssling?..) lite på snedden, snygg pose, och ger mig en solskensleende och säger: "jag ska inte skvätta, jag looovar". Jag tar ett par kliv fram, fullt medveten om vad som kommer att ske härnäst, och han skvätter som en galning. Samma procedur upprepas. "Jag loooovar" - största charmigaste leendet. När hans mamma sedan kom för att hämta honom sade han: "hon blev superblöt!". Åh, vad jag kommer sakna dessa barn!
Jag upptäckte förresten ytterligare en sak som jag lagt mig till med. Jag skär maten i flera bitar och äter sedan bara med gaffel, precis som barnen. Men faktum är att det är godare!
Åkte iväg till ridhuset för att rida min klockan 4 lektion, dock hade det blivit strul med instruktörens bil så jag ska istället rida kvart över nio. På tal om lektionen. Mamma betalar ju vanligtvis min lektion men så nu när jag vill ta extralektioner får jag betala själv. 300 för 45 minuter. Det är alltså 100kr kvarten, vilket känns helt sanslöst när man tänker på det. Men jag är jättenöjd med instruktören som jag har och hon är verkligen super, så för den delen gör det mig ingenting att jag betalar dessa 300 kronor. Men det svider lite i plånboken, det gör det alltid för mig.
Nu är det slut på saker att berätta.
Hade tänkt att bjuda på glass och bullar imorgon när jag slutar. Visst hade jag (min mamma med andra ord) kunnat baka något avancerat... men som när vi skulle äta rabarberpaj. Vad åt ungarna? Lite av skalet och vaniljsås. Det ska vara enkla grejer, så glass får det nog bli.
YES!
Näst sista dagen på dagis idag. Jag hade riktigt skoj. Ju mer engagerad man är desto roligare, definitivt. Jag spelade fotboll med några av grabbarna, hade vattenkrig på eftermiddagen och grävde i sandlådan. Men det roligaste var överlägset vattenkriget. Två killar i 3-4årsåldern stod i den lilla bassängen med fotknölhögt vatten och varsin skopa/hink i händerna. De skvätte mot oss på håll men ingen av oss blev speciellt blöta. Plötsligt flög något i mig, fråga mig dock inte vad, och jag rusar fram och får fatt i en hink och skvätter tillbaka. De svarar genast och öser över mig vatten. Då blev jag blöt första gången. Sedan torkade jag en stund innan jag fick ännu ett infall och gjorde samma sak. Blöt nummer två. När jag därefter stod lite på håll försökte de skvätta på mig och få mig närmare bassängen för att de skulle nå fram. Då ställer sig charmknutten själv (för övrigt är han liiite släkt till mig vilket jag fick veta av pappa idag. jag är tydligen på något vis släkt med barnets pappa.. tremänning? .. pyssling?..) lite på snedden, snygg pose, och ger mig en solskensleende och säger: "jag ska inte skvätta, jag looovar". Jag tar ett par kliv fram, fullt medveten om vad som kommer att ske härnäst, och han skvätter som en galning. Samma procedur upprepas. "Jag loooovar" - största charmigaste leendet. När hans mamma sedan kom för att hämta honom sade han: "hon blev superblöt!". Åh, vad jag kommer sakna dessa barn!
Jag upptäckte förresten ytterligare en sak som jag lagt mig till med. Jag skär maten i flera bitar och äter sedan bara med gaffel, precis som barnen. Men faktum är att det är godare!
Åkte iväg till ridhuset för att rida min klockan 4 lektion, dock hade det blivit strul med instruktörens bil så jag ska istället rida kvart över nio. På tal om lektionen. Mamma betalar ju vanligtvis min lektion men så nu när jag vill ta extralektioner får jag betala själv. 300 för 45 minuter. Det är alltså 100kr kvarten, vilket känns helt sanslöst när man tänker på det. Men jag är jättenöjd med instruktören som jag har och hon är verkligen super, så för den delen gör det mig ingenting att jag betalar dessa 300 kronor. Men det svider lite i plånboken, det gör det alltid för mig.
Nu är det slut på saker att berätta.
Hade tänkt att bjuda på glass och bullar imorgon när jag slutar. Visst hade jag (min mamma med andra ord) kunnat baka något avancerat... men som när vi skulle äta rabarberpaj. Vad åt ungarna? Lite av skalet och vaniljsås. Det ska vara enkla grejer, så glass får det nog bli.
YES!
Fiske
Jag med familj for iväg för att utöva lite fiske. Det var meningen att vi framåt kvällskvisten skulle försöka få lite ål, men det blir nog ingenting av med det. Såhär dåligt har det nog aldrig nappat! Jag har inte sådär jättebra tålamod, därför slänger jag i en mask, drar det inte i linan nästintill direkt drar jag upp och kastar ut på nytt ställe. Därför passar det bättre för mig att kasta. Men eftersom vi höll oss på sådana ställen där man lätt kan fastna fick jag bara pappas sämsta drag. Ja, först kastade jag fast mig och hejdå draget och så fick jag ett nytt som om möjligt var sämre än det första. Jag fick åtminstone flest fiskar, tre aborrar! Jag drog hem för en stund sedan. Tålamodet tog slut, alldeles sönderäten av alla envisa mygg och trött. Nu ska jag väl snart pallra mig ner och duscha...
.. varför?
.. varför?
Snart slut...
När jag guppade hem på mopeden idag gick det plötsligt upp för mig att: det är bara två dagar jobb kvar nu, bara tolv timmar vistelse på dagiset. Självklart ska det bli jätteskönt att få lite sommarlov, få sova hur länge jag vill, och ta mig tid att läsa böcker och lite annat allt möjligt. Men det är ändå med saknad jag kommer att åka hem på fredag. Jag har haft så roligt! De här fyra veckorna måste vara bland de mest givande under hela min levnadstid. Jag har lärt mig jättemycket och tänker annorlunda i många situationer. Jag kommer att sakna många av barnen. Det är ju nu som allt börjar kännas riktigt, riktigt bra. Jag har lärt känna barnen, deras egensinnigheter och vad som gäller för vad och en, beteende och alltihop. Jag har fått god kontakt med personalen. Jag känner till alla rutiner och behöver inte fråga speciellt mycket. Jag vet hur det fungerar. Åter till barnen; vissa har jag verkligen fäst mig sådär extra vid. Man försöker ju naturligtvis att inte visa det, att man skulle vilja plocka med sig dem hem och ha som lillasyster/bror. Jag kommer sakna alla små händer, härliga kommentarer och utlägg, det lättsamma lyckan och allt runtomkring. Jag skulle nog kunna skriva hur mycket som helst om det här, jag är verkligen tacksam för att jag fick sommarjobb på just det här dagiset. Det hade inte kunnat bli bättre! Jag har till och med gladeligen hoppat ur säng klockan 6 för att sedan få börja 7. Delvis har det ju varit för att jag får sluta tidigare förstås, men det viktiga är att: det har inte känts jobbigt! Jag har sett fram emot att få börja dagen.
Jag tänker också passa på att göra en lista över lite saker som "hänt med mig" i och med jobbet:
Jag älskar urkärnade äppelbåtar och tänker aldrig mer i mitt liv äta ett helt vanligt odelat äpple!
Min smörkonsumtion har förmodligen aldrig varit större.
Jag har blivit hemskt förtjust i hårt bröd.
Jag har insett att barn (ofta) medför en obeskrivlig glädje. Jag har aldrig tidigare känt lycka över att ett litet barn vill sitta i knäet, vill ha trygghet, vill bli tröstad.
(det som kommer här nu är SÅ olikt mig att jag överväger om jag går på droger eller dylikt) jag har insett att jag KANSKE vill ha barn i framtiden.
Jag har till viss del blivit bättre på att slappna av, inte ta saker så allvarligt, närmare till skratt och bara 'låta saker hända'.
Jag förstår varför vissa barn blir bortskämda.
Jag skulle vilja skydda vartenda barn på det här dagiset från alla otäckheter som de nu inte har en aning om.
Blir tårögd när jag sitter och tänker på allt det här. Dessa små oskyldiga skapelser, de fumlar runt i för stora kläder, smtusiga, snoriga, leende. Jag kommer sakna dem!
Jag tänker också passa på att göra en lista över lite saker som "hänt med mig" i och med jobbet:
Jag älskar urkärnade äppelbåtar och tänker aldrig mer i mitt liv äta ett helt vanligt odelat äpple!
Min smörkonsumtion har förmodligen aldrig varit större.
Jag har blivit hemskt förtjust i hårt bröd.
Jag har insett att barn (ofta) medför en obeskrivlig glädje. Jag har aldrig tidigare känt lycka över att ett litet barn vill sitta i knäet, vill ha trygghet, vill bli tröstad.
(det som kommer här nu är SÅ olikt mig att jag överväger om jag går på droger eller dylikt) jag har insett att jag KANSKE vill ha barn i framtiden.
Jag har till viss del blivit bättre på att slappna av, inte ta saker så allvarligt, närmare till skratt och bara 'låta saker hända'.
Jag förstår varför vissa barn blir bortskämda.
Jag skulle vilja skydda vartenda barn på det här dagiset från alla otäckheter som de nu inte har en aning om.
Blir tårögd när jag sitter och tänker på allt det här. Dessa små oskyldiga skapelser, de fumlar runt i för stora kläder, smtusiga, snoriga, leende. Jag kommer sakna dem!
LYCKA!
När jag kom hem väntade ett vitt kuvert på mig. Jag formligen slet upp det och med pirrande mage och andan i halsen fick jag tag i pappret som skulle berätta för mig vad som ska hända de kommande tre åren. Och ja, JAG KOM IN! Jag kom in på barn och fritid!
Jag valde ju om för ett par veckor sedan, lite väl sent med andra ord. Jag hade innan valt sam men kommit på andra tankar under sommarjobbet. Så det fixades och trixades donades och.. (det är för övrigt hämtat ur "johanssons garage", en bok på dagis) så nu fick jag besked i alla fall. Jag är inne! Äntligen kan jag slappna av och kanske få lite sömn om nätterna.
Skolavslutningskatalogen hade även kommit. Jag ser ut som en elak, sur bitch. Jag förstår inte varför nästan alla andra ser så glada ut!
YEES!
Jag längtar till helgen 1-3aug. Käärlek!
Jag valde ju om för ett par veckor sedan, lite väl sent med andra ord. Jag hade innan valt sam men kommit på andra tankar under sommarjobbet. Så det fixades och trixades donades och.. (det är för övrigt hämtat ur "johanssons garage", en bok på dagis) så nu fick jag besked i alla fall. Jag är inne! Äntligen kan jag slappna av och kanske få lite sömn om nätterna.
Skolavslutningskatalogen hade även kommit. Jag ser ut som en elak, sur bitch. Jag förstår inte varför nästan alla andra ser så glada ut!
YEES!
Jag längtar till helgen 1-3aug. Käärlek!
missyou.
Toppentrevlig kväll spenderad i fbro. Nu blir det morden i midsommer med familjen.
Henrietta, underbar resa på dig!
8dagar. Idiot! .. Du eller jag?
Att jag aldrig förstår förrän det är för sent.
Henrietta, underbar resa på dig!
8dagar. Idiot! .. Du eller jag?
Att jag aldrig förstår förrän det är för sent.
When the children cry
Jag inleder väl precis som i så många andra inlägg: Jag är ruggigt trött! Fick sluta en halvtimme tidigare idag vilket var mycket snällt. Jag utnyttjade de 30 min genom att sova men jag är fortfarande lika trött. Var bara 4-6 barn där på hela dagen, tiden sniglade sig fram. Imorgon ska jag unna mig lite sovmorgon och bestämde att jag inte skulle börja förrän 9. Jag vet att timmarna där på ef. blir långsamma, men imorgon gör det ingenting. Jag behöver få sova ut. Jag märker att min dåliga sömn går ut över mitt humör också. Mens och för lite sömn är en mycket dålig kombination som jag inte rekommenderar för fem öre. Kort stubin blandat med uppochnedåkande känslor som är mer ledsna och deppiga än glada.
Idag satt jag och tänkte tillbaka lite grann på den där kvällen... Det började bli sent och du brydde dig om mig, kanske var det mer för din egen skull än för min, men självfallet väljer jag att bortse från det faktumet. Jag var lycklig och det pirrade i hela min kropp på ett sätt som det bara gjort just den gången. Jag kände mig utvald när jag mötte din blick. Jag tror att den stunden, de inte alltför många minutrarna som gick alldeles för fort, kommer jag att minnas länge. Det var en av höjdpunkterna. Det spelar inte in något nu i efterhand, men just då... det var något alldeles speciellt - utöver det vanliga lunkandet.
Jag blir så besviken på mig själv. Jag har aldrig varit bra på att sätta gränser och inse när det räcker. När jag till slut lyckas hålla mig på min plats inser jag hur korkat jag betett mig. Det är då jag ångrar och grämer mig till det att jag somnar med tårdränkt ansikte. Jag vädjar ut i mörkret att du ska ha en anledning. Men alltid kan jag konstatera samma sak; att jag borde ha förstått tidigare.
No happy thoughts.
Little child
Dry your crying eyes
How can I explain
The fear you feel inside
´cause you were born
Into this evil world
Where man is killing man
and no one knows just why
Idag satt jag och tänkte tillbaka lite grann på den där kvällen... Det började bli sent och du brydde dig om mig, kanske var det mer för din egen skull än för min, men självfallet väljer jag att bortse från det faktumet. Jag var lycklig och det pirrade i hela min kropp på ett sätt som det bara gjort just den gången. Jag kände mig utvald när jag mötte din blick. Jag tror att den stunden, de inte alltför många minutrarna som gick alldeles för fort, kommer jag att minnas länge. Det var en av höjdpunkterna. Det spelar inte in något nu i efterhand, men just då... det var något alldeles speciellt - utöver det vanliga lunkandet.
Jag blir så besviken på mig själv. Jag har aldrig varit bra på att sätta gränser och inse när det räcker. När jag till slut lyckas hålla mig på min plats inser jag hur korkat jag betett mig. Det är då jag ångrar och grämer mig till det att jag somnar med tårdränkt ansikte. Jag vädjar ut i mörkret att du ska ha en anledning. Men alltid kan jag konstatera samma sak; att jag borde ha förstått tidigare.
No happy thoughts.
Little child
Dry your crying eyes
How can I explain
The fear you feel inside
´cause you were born
Into this evil world
Where man is killing man
and no one knows just why
Rain keeps falling
Jag tänker för mycket, det gör jag verkligen. Alla tusentals om och men, varför, kanske, hur, vad resulterar alltid i detsamma. Jag blir löjligt deppig. Inte deppig så att det känns som om hela livet är trist, grått och tråkigt. Mer som så att jag tappar lusten för att göra saker och känner mig dålig, riktigt sämst. Men det går att leva med. Hellre att jag känner mig alldeles tillplattad och värdelös än att jag hatar allt runt omkring mig, för det gör jag inte. Jag har massvis med saker att vara tacksam, glad och lycklig för. Det gäller just när man är lite nere att plocka fram de tingen. Finns det ingenting i ens närhet får man väl tänka ett steg längre.
Jag har möjligheten att varje morgon se ut genom fönstret med förväntan inför en helt ny dag. En alldeles ny fläckfri dag! Jag kan sitta på altanen och höra fågelkvitter, jag kan dra in doften av Mozart - vilket jag älskar och jag kan känna regnet mot mina bara armar. Jag kan ställa mig mitt i skogen och skrika ut min förtvivlan utan att någon hör. Jag kan skratta, jag kan känna sorg, saknad, glädje och missmod.
Jag tycker om att gå på grus som knastrar. Jag tycker om att gräva i sandlådor och sova på studsmattan. Jag tycker om att känna mig behövd och betydande. Jag tycker om att gråta av lättnad och jag tycker om att smälla de små bubblorna på skyddsplast. Jag tycker det är helt underbart med ett litet barn i knäet, jag tycker om att omfamnas av de små, små knubbiga armarna. Jag tycker om närhet, egentligen. Jag tycker om ärtsoppa och saltgurka. Jag tycker om soliga vårdagar. Jag tycker om regnets smatter och åskans mullrande. Jag tror att jag tycker om ensamhet. Jag älskar att göra människor glada.
Jag avskyr att såra människor i min närhet. Jag avskyr att såra någon överhuvudtaget. Jag avskyr att jag har så svårt att visa vem jag egentligen är. Jag avskyr snö, sjöar, mitt rum och allt som blir fel. Jag avskyr att vara ung och dum. Jag avskyr min envishet. Jag avskyr när jag själv orsakar att allt går utför. Jag avskyr när jag säger fel saker och jag avskyr att göra bort mig. Jag avskyr att vara instabil, osäker och båtar.
Snälla, glöm inte bort mig.
Jag har möjligheten att varje morgon se ut genom fönstret med förväntan inför en helt ny dag. En alldeles ny fläckfri dag! Jag kan sitta på altanen och höra fågelkvitter, jag kan dra in doften av Mozart - vilket jag älskar och jag kan känna regnet mot mina bara armar. Jag kan ställa mig mitt i skogen och skrika ut min förtvivlan utan att någon hör. Jag kan skratta, jag kan känna sorg, saknad, glädje och missmod.
Jag tycker om att gå på grus som knastrar. Jag tycker om att gräva i sandlådor och sova på studsmattan. Jag tycker om att känna mig behövd och betydande. Jag tycker om att gråta av lättnad och jag tycker om att smälla de små bubblorna på skyddsplast. Jag tycker det är helt underbart med ett litet barn i knäet, jag tycker om att omfamnas av de små, små knubbiga armarna. Jag tycker om närhet, egentligen. Jag tycker om ärtsoppa och saltgurka. Jag tycker om soliga vårdagar. Jag tycker om regnets smatter och åskans mullrande. Jag tror att jag tycker om ensamhet. Jag älskar att göra människor glada.
Jag avskyr att såra människor i min närhet. Jag avskyr att såra någon överhuvudtaget. Jag avskyr att jag har så svårt att visa vem jag egentligen är. Jag avskyr snö, sjöar, mitt rum och allt som blir fel. Jag avskyr att vara ung och dum. Jag avskyr min envishet. Jag avskyr när jag själv orsakar att allt går utför. Jag avskyr när jag säger fel saker och jag avskyr att göra bort mig. Jag avskyr att vara instabil, osäker och båtar.
Snälla, glöm inte bort mig.
grejat
Suck. Det blir inte bättre än såhär. Jag har nu suttit och försökt designat om lite här i över en timme. Det slutade med en fet egobild det första man ser och hemska rosa färger. Ögonen svider och mitt tålamod börjar rinna ut alltmer.
Mor, far och bror med vän har dragit in till Örebro för att kolla Indiana Jones på bio. Jag stannade som man kan förstå hemma. Har ont i magen och är inte alls speciellt sugen för tillfället att sitta inträngd bland massa folk som kan bära på vemvetvad för sjukdomar. Det blev dock lite ensamt efter att dörren slagit igen. Yes.
Minnen.
Mor, far och bror med vän har dragit in till Örebro för att kolla Indiana Jones på bio. Jag stannade som man kan förstå hemma. Har ont i magen och är inte alls speciellt sugen för tillfället att sitta inträngd bland massa folk som kan bära på vemvetvad för sjukdomar. Det blev dock lite ensamt efter att dörren slagit igen. Yes.
Minnen.
helmysigt
Jag låg vaken till halv två inatt, läste och lyssnade på regnets smattrande mot fönsterrutan. I morse när jag vaknade var det likadant och nu när jag kommit hem, läget oförändrat. Grådisigt, ihärdigt och oupphörligt smattrande regn, vattenpölar bildas, hur mysigt är det inte?!
Halv åtta i morse satt vi och åt frukost på dagiset, drack varm choklad och åt mjuka smörgåsar. Vi hade bara lite vagt ljus tänt och så regnet, riktigt trevligt. Hela den här dagen har varit superhärlig för den delen! Var och varannan dag när jag kommer hem tänker jag något i stil med: "det här måste väl ändå ha varit den bästa dagen...". Det blir bara bättre! Vi var inne hela förmiddagen pga regnet i hopp om att det skulle sluta för barnens skull. Det var bara att försöka sysselsätta sig på ett eller annat sätt. Det började med lite 'playdoo'-deg och vidareutvecklade sig sedan till tågbana.
På tal om tågbanan. En utav fröknarna (här säger vi fröknar, alla barnen säger fröknar - jag säger fröknar, ja.. inte till dem alltså, men spelar roll..) bad mig att plocka ut de två lådorna med diverse träräls. Givetvis, sade jag och drog ut dem ur förrådet. Jag fick med mig två barn, en pojke och en flicka i 4årsåldern. Efter en liten stund insåg jag att jag var nog den som var mest entusiastisk och drivande. Jag dirigerade, pekade, viftade och byggde. Jag byggde, med lite hjälp då och då från de två barnen, en "jättesuperbana" som gick runt hela hallen och ut vid dörren. Helt fantastiskt och fy fulingen vad oerhört skoj det var! Jag lyfte till och med bort barn som jag ansåg förstörde, de fick hålla sig till att dega istället. När den väl var klar for nästan alla barn runt med tåg och lokomotiv och tyckte att det var nästan lika roligt som jag. Dock är barn alltid barn, de tröttnade efter inte alltför lång tid och byggde "världshögsta tornet". Jag gav upp och kavlade ut en deg som var "ända till himmelen".
Efter lunch var det på med regnkläder på alla barnen. Hjälp med klädnad innebär: alla på en gång! Ut med alla i regnet och så stå där medan de hoppar i vattenpölar och drar i mig med sandiga, frusna fingrar. Supermysigt. Fy, jag känner mig så otroligt positiv, men det är verkligen roligt. Det roligaste med den här dagen, förutom alla lekar vi hittade på, var att det gick så fort. Hela tiden saker att göra. Det blir inte roligare än vad man gör sig.
Jag blev dessutom anfallen av fem pojkar idag. Spindelmannen och hans kompanjoner. Fy, ungar är bra härliga! , bortsett från att jag höll på att bli strypen. (det finns kanske ingenting som heter strypen, kanske. Men det spelar inte någon roll det heller!)
Nu ska jag ta och fixa lite the och sedan läsa..
Underbart väder. Härlig dag.
Will you stand above me
Look my way, but never love me
Rain keeps falling
Rain keeps falling
Down, down, down
Will you recognize me
Call my name or walk on by me
Rain keeps falling
Rain keeps falling
Down, down, down, down
I need you now.
Den här låten är för övrigt faktiskt ganska bra.
Halv åtta i morse satt vi och åt frukost på dagiset, drack varm choklad och åt mjuka smörgåsar. Vi hade bara lite vagt ljus tänt och så regnet, riktigt trevligt. Hela den här dagen har varit superhärlig för den delen! Var och varannan dag när jag kommer hem tänker jag något i stil med: "det här måste väl ändå ha varit den bästa dagen...". Det blir bara bättre! Vi var inne hela förmiddagen pga regnet i hopp om att det skulle sluta för barnens skull. Det var bara att försöka sysselsätta sig på ett eller annat sätt. Det började med lite 'playdoo'-deg och vidareutvecklade sig sedan till tågbana.
På tal om tågbanan. En utav fröknarna (här säger vi fröknar, alla barnen säger fröknar - jag säger fröknar, ja.. inte till dem alltså, men spelar roll..) bad mig att plocka ut de två lådorna med diverse träräls. Givetvis, sade jag och drog ut dem ur förrådet. Jag fick med mig två barn, en pojke och en flicka i 4årsåldern. Efter en liten stund insåg jag att jag var nog den som var mest entusiastisk och drivande. Jag dirigerade, pekade, viftade och byggde. Jag byggde, med lite hjälp då och då från de två barnen, en "jättesuperbana" som gick runt hela hallen och ut vid dörren. Helt fantastiskt och fy fulingen vad oerhört skoj det var! Jag lyfte till och med bort barn som jag ansåg förstörde, de fick hålla sig till att dega istället. När den väl var klar for nästan alla barn runt med tåg och lokomotiv och tyckte att det var nästan lika roligt som jag. Dock är barn alltid barn, de tröttnade efter inte alltför lång tid och byggde "världshögsta tornet". Jag gav upp och kavlade ut en deg som var "ända till himmelen".
Efter lunch var det på med regnkläder på alla barnen. Hjälp med klädnad innebär: alla på en gång! Ut med alla i regnet och så stå där medan de hoppar i vattenpölar och drar i mig med sandiga, frusna fingrar. Supermysigt. Fy, jag känner mig så otroligt positiv, men det är verkligen roligt. Det roligaste med den här dagen, förutom alla lekar vi hittade på, var att det gick så fort. Hela tiden saker att göra. Det blir inte roligare än vad man gör sig.
Jag blev dessutom anfallen av fem pojkar idag. Spindelmannen och hans kompanjoner. Fy, ungar är bra härliga! , bortsett från att jag höll på att bli strypen. (det finns kanske ingenting som heter strypen, kanske. Men det spelar inte någon roll det heller!)
Nu ska jag ta och fixa lite the och sedan läsa..
Underbart väder. Härlig dag.
Will you stand above me
Look my way, but never love me
Rain keeps falling
Rain keeps falling
Down, down, down
Will you recognize me
Call my name or walk on by me
Rain keeps falling
Rain keeps falling
Down, down, down, down
I need you now.
Den här låten är för övrigt faktiskt ganska bra.
sundaay
Hejsanhejsanhejsan!
Har varit en sväng till Arboga och träffat söta vänner. Nu ska jag alldeles strax ta på mig lite myskläder, plocka med mig en filt, kudde och min bok och ge mig av ut till stutsmattan. Ska ligga och läsa lite, bara ta det lugnt. Är trött sedan gårdagen, för få timmars sömn kan jag tänka.
I morgon börjar jag sista veckan på jobbet. Skönt men samtidigt trist. Jag kommer verkligen sakna flera av ungarna. Många har gått på semester nu så det blir nog relativt lugnt. Men kommande vecka bestämmer jag i stort sett helt själv vilka tider jag vill ha, yes!
Har ingenting att blogga om vilket resulterar i små, små uppdateringar. Får se om jag kommer på något trevligt att berätta...
Har funderat en hel del och jag hoppas verkligen att det blir en helgresa till London i höst! Det skulle vara riktigt roligt. Jag har ju en inbjudan, bara att bestämma datum, fixa biljett och så åka. Behövs dock lite mod för att jag ska ta det steget... Var ju så attans länge sedan jag träffade Madeliene, ska försöka slänga iväg ett mail ikväll eller åtminstone inom en snar framtid. Kommer ju antagligen att träffas första helgen i Augusti kom jag precis på, då får jag försöka se till att vi bestämmer något!
Skulle även vara superroligt att ta ett tåg till Uppsala och träffa paret G, var väl cirkus ett halvår sedan jag träffade dem nu... kanske ännu längre till och med, tiden går för fort. Hur som så börjar det verkligen bli dags att träffas. Kanske även kan bo någon natt eller så hos fam. A.. Jag vill verkligen bara sticka iväg nu... Skönt vore det!
Älskar den här låten! Saknad.
Har varit en sväng till Arboga och träffat söta vänner. Nu ska jag alldeles strax ta på mig lite myskläder, plocka med mig en filt, kudde och min bok och ge mig av ut till stutsmattan. Ska ligga och läsa lite, bara ta det lugnt. Är trött sedan gårdagen, för få timmars sömn kan jag tänka.
I morgon börjar jag sista veckan på jobbet. Skönt men samtidigt trist. Jag kommer verkligen sakna flera av ungarna. Många har gått på semester nu så det blir nog relativt lugnt. Men kommande vecka bestämmer jag i stort sett helt själv vilka tider jag vill ha, yes!
Har ingenting att blogga om vilket resulterar i små, små uppdateringar. Får se om jag kommer på något trevligt att berätta...
Har funderat en hel del och jag hoppas verkligen att det blir en helgresa till London i höst! Det skulle vara riktigt roligt. Jag har ju en inbjudan, bara att bestämma datum, fixa biljett och så åka. Behövs dock lite mod för att jag ska ta det steget... Var ju så attans länge sedan jag träffade Madeliene, ska försöka slänga iväg ett mail ikväll eller åtminstone inom en snar framtid. Kommer ju antagligen att träffas första helgen i Augusti kom jag precis på, då får jag försöka se till att vi bestämmer något!
Skulle även vara superroligt att ta ett tåg till Uppsala och träffa paret G, var väl cirkus ett halvår sedan jag träffade dem nu... kanske ännu längre till och med, tiden går för fort. Hur som så börjar det verkligen bli dags att träffas. Kanske även kan bo någon natt eller så hos fam. A.. Jag vill verkligen bara sticka iväg nu... Skönt vore det!
Älskar den här låten! Saknad.
minsann
Nu börjar den här dagen lida mot sitt slut. Vi har hunnit med både en tripp till farmodern, uteritt, sing star och lite annat allt möjligt. Senaste två timmarna har vi kollat på film, Sweet home alabama - jag försöker få in Saxin på de romantiska spåren. Går ganska bra, må jag säga. Vårat nästa mål är definitivt pretty woman, jag förstår inte hur hon inte har kunnat sett den. Den filmen är ju helt enkelt ett måste!
Ska väl snart dra oss mot de inbjudande sängarna. Läsa lite, samtala och annat nödvändigt.
.. i miss you
Godermorgon
God morgon Sverige! Vi befinner oss nu i direktsändning och jag sitter här tillsammans med ingen mindre än Saxiiin! Hjärligt välkommen! Vi börjar med att informera er om dagens väder: Det är molnigt med knapp nederbörd och framåt eftermiddagen kommer det att kunna komma en eller ett par skurar. Över till nyheterna: Ida gick upp klockan 9.30 och slängde sig direkt in i duschen, vilket är ett fenomen i sig. Hon fortsatte med att böja ögonfransarna, föna håret, locka, platta och allt vad man nu kan göra. Upplysningar från en säker källa meddelar att hon nu sitter och väntar på att frukosten ska bli klar. Över till soffan!
Hej och välkomna tillbaka! Saxin står just nu i en mycket illa vald postition och kastar saker på någons lillebror. Det är mycket ohumant gjort och vi inkallar polis så fort som möjligt.
Det här var totalt onödigt.
Hejdå!
Hej och välkomna tillbaka! Saxin står just nu i en mycket illa vald postition och kastar saker på någons lillebror. Det är mycket ohumant gjort och vi inkallar polis så fort som möjligt.
Det här var totalt onödigt.
Hejdå!
tjosan
Blir bara en kort och snabb uppdatering utan någon som helst tankeverksamhet.
Var riktigt, riktigt trevligt och skoj på jobbet idag. Nu sedan jag kom hem har jag varit ute och storstädat Mozarts box och fyllt på med ny torv. Nu ska jag byta om och lägga mig för att steka på studsmattan och läsa "män som hatar kvinnor" (stieg larsson), hoppas att den är bra! Saxin dyker väl upp om ett tag förmodar jag. Blir nog en ganska lugn dag. Att bita på en knäckebrödsmacka där det är lite svartbränt och som en kant, det smakar som det luktar när man står nära någon som röker. Dagens viktiga information.
23.16
Sådär, då har det till och med hunnit bli kväll som snart övergår till natt. Vill ni veta vad jag och Saxin hittat på? Förstod nästan att ni var outhärdligt nyfikna. Vi har; kollat på två filmer (kid svensk - 3av5 toasters y speak - 2,5av5 toasters), sjungit sing star till det att min röst försvann, druckit hinkvis med lidlcola och ätit god mat! Nu ska vi väl kanske kolla lite mer på film, ta in hästarna och ja, vi blir mycket troligt vakna hela natten.
Det flyger runt en hel hop mygg här som käkar köttstycken från våra späda, men välutvecklade, tonårskroppar. Skamligt!
Hola!
Var riktigt, riktigt trevligt och skoj på jobbet idag. Nu sedan jag kom hem har jag varit ute och storstädat Mozarts box och fyllt på med ny torv. Nu ska jag byta om och lägga mig för att steka på studsmattan och läsa "män som hatar kvinnor" (stieg larsson), hoppas att den är bra! Saxin dyker väl upp om ett tag förmodar jag. Blir nog en ganska lugn dag. Att bita på en knäckebrödsmacka där det är lite svartbränt och som en kant, det smakar som det luktar när man står nära någon som röker. Dagens viktiga information.
23.16
Sådär, då har det till och med hunnit bli kväll som snart övergår till natt. Vill ni veta vad jag och Saxin hittat på? Förstod nästan att ni var outhärdligt nyfikna. Vi har; kollat på två filmer (kid svensk - 3av5 toasters y speak - 2,5av5 toasters), sjungit sing star till det att min röst försvann, druckit hinkvis med lidlcola och ätit god mat! Nu ska vi väl kanske kolla lite mer på film, ta in hästarna och ja, vi blir mycket troligt vakna hela natten.
Det flyger runt en hel hop mygg här som käkar köttstycken från våra späda, men välutvecklade, tonårskroppar. Skamligt!
Hola!
god kväll
Nu framåt kvällningen tog jag en tripp till Arboga. Träffade en hel hop med gulliga människor. Mycket trevligt! Fick även smaka på att det bor en liten racerförare i Saxins mamma. Skoj! Imorgon kommer Saxin hit klockan 15.05 och stannar över helgen. Vi ska förhoppningsvis hinna med en hel del... finns dock risk för att vi blir liggandes på sängarna timme ut och timme in, passar oss utmärkt, ibland.
Nej, jag har ingenting som helst att förtälja. Ska upp om 7,5h och jag kommer förmodligen inte kunna sova än på minst ett par timmar. Roligt värre. Lite panik med mina timmar där, må så sägas.
Jag funderar på att testa modebloggens värld. (såhär tror jag att det skulle se ut:)
Dagens outfit:
Kjol : STOCKH LM (mq)
Kofta : Postorder
Knappar : egensydda (det är en historia i sig. ont gjorde det i alla fall, ända till att Saxin fixa!)
Armband : present
Skjorta : H&M
.. okej, hur kul var det där? Vi "fetdissar" den idén i fortsättningen. Det var inte en förändring i min smak.
Gonatt!
Nej, jag har ingenting som helst att förtälja. Ska upp om 7,5h och jag kommer förmodligen inte kunna sova än på minst ett par timmar. Roligt värre. Lite panik med mina timmar där, må så sägas.
Jag funderar på att testa modebloggens värld. (såhär tror jag att det skulle se ut:)
Dagens outfit:
Kjol : STOCKH LM (mq)
Kofta : Postorder
Knappar : egensydda (det är en historia i sig. ont gjorde det i alla fall, ända till att Saxin fixa!)
Armband : present
Skjorta : H&M
.. okej, hur kul var det där? Vi "fetdissar" den idén i fortsättningen. Det var inte en förändring i min smak.
Gonatt!
fempunktslistan del2
Det har gått uselt och jag förstår inte ens varför jag drog i gång det här dumma projektet. Jag har vare sig orkat uppdatera angående listan eller tagit itu med punkterna, eller jo, liiite har jag gjort i alla fall.
1. Rida igång Mozart på allvar och göra tävlingsdebut.
Efter två veckor: Det har gått relativt mycket framåt, speciellt den senaste veckan. Ett flertal uteritter varav minst ett par legat på 2,1 mil och så träning i ridhuset både utan och med instruktör. Det känns helt okej bra just nu!
2. Viktminskning
Efter två veckor: Det står absolut helt still. Efter jobbet har jag inte orkat ta itu med något annat förutom ridningen. Inga framsteg, inga baksteg. Ska föööörsöööka satsa mer efter nästa vecka.
3. Städa mitt rum 1 gång i veckan
Efter två veckor: HAHA! Det här var ju ett skämt redan från början. Visst kände jag mig just då, i det ögonblick då jag skapade den här korkade listan, väldigt pepp. Men nu.. Nej! Jag är omöjlig angående städning. Jag har dock städat en del annat, men inte mitt rum. Mitt rum är inte roligt. Just nu är det mest kläder framdraget överallt, som vanligt, och är i stort behov av röjning. Jag ska försöka fixa't.
4. Köpa en laptop
Efter två veckor: Nej, det får vänta. Jag är inte längre helt säker på om jag verkligen vill ha en. Jag stod ju där inne på expert och velade och velade som slutade med ett tvärnej. Äsch, det är ingen panik. Egentligen skulle man kunna stryka den här punkten...
5. Skicka iväg min bok och börja på en ny
Efter två veckor: Den är iväg- skickad till fyra olika bolag, som sagt och nu väntar jag på svar. Eller nej, det kan jag inte direkt påstå att jag gör. Men jag hoppas i alla fall att de kan förbarma sig och ge mig ett litet omdöme...
Börja på en ny har jag faktiskt gjort och jag har kommit ganska långt. Men så känner jag nu efteråt att nej, det är faktiskt inte min stil. Så jag avvaktar och tar dagen som den kommer. Kanske blir det något till hösten... Jag ska låta bli att stressa fram något.
1. Rida igång Mozart på allvar och göra tävlingsdebut.
Efter två veckor: Det har gått relativt mycket framåt, speciellt den senaste veckan. Ett flertal uteritter varav minst ett par legat på 2,1 mil och så träning i ridhuset både utan och med instruktör. Det känns helt okej bra just nu!
2. Viktminskning
Efter två veckor: Det står absolut helt still. Efter jobbet har jag inte orkat ta itu med något annat förutom ridningen. Inga framsteg, inga baksteg. Ska föööörsöööka satsa mer efter nästa vecka.
3. Städa mitt rum 1 gång i veckan
Efter två veckor: HAHA! Det här var ju ett skämt redan från början. Visst kände jag mig just då, i det ögonblick då jag skapade den här korkade listan, väldigt pepp. Men nu.. Nej! Jag är omöjlig angående städning. Jag har dock städat en del annat, men inte mitt rum. Mitt rum är inte roligt. Just nu är det mest kläder framdraget överallt, som vanligt, och är i stort behov av röjning. Jag ska försöka fixa't.
4. Köpa en laptop
Efter två veckor: Nej, det får vänta. Jag är inte längre helt säker på om jag verkligen vill ha en. Jag stod ju där inne på expert och velade och velade som slutade med ett tvärnej. Äsch, det är ingen panik. Egentligen skulle man kunna stryka den här punkten...
5. Skicka iväg min bok och börja på en ny
Efter två veckor: Den är iväg- skickad till fyra olika bolag, som sagt och nu väntar jag på svar. Eller nej, det kan jag inte direkt påstå att jag gör. Men jag hoppas i alla fall att de kan förbarma sig och ge mig ett litet omdöme...
Börja på en ny har jag faktiskt gjort och jag har kommit ganska långt. Men så känner jag nu efteråt att nej, det är faktiskt inte min stil. Så jag avvaktar och tar dagen som den kommer. Kanske blir det något till hösten... Jag ska låta bli att stressa fram något.
svett
Jag är för tillfället Sveriges svettigaste kvinna! Mitt ansikte hettar och jag luktar gammal container. Ska alldeles, alldeles strax hoppa in i duschen och få på mig lite luktagott innan det bär av vidare mot nya äventyr.
Lektionen var som väntat jobbig, grymt jobbig. När man kämpar som ett svett i ett ridhus som har en temp på ca 40 grader kan man inte bli annat än trött. Inom några minuter undrade jag vad jag i hela fridens namn gett mig in på och insåg att jag var otroligt nära min dödsgräns. Det jag minns bäst är att Mozart fick tokspel i galoppen ett x antal fler gånger än i vanliga fall. Till sist var det inte ens roligt längre, att han sparkade dvs. Men med tanke på värmen, som sagt, och alla djävulusiska bromsar som bet sig fast så tar jag det med en axelryckning. Fast jag må säga att Mozart och jag har kommit upp oss otroligt mycket, till viss del tror jag att det beror på de långa uteritterna. Han är betydligt mjukare och har, åtminstone ibland, en helt annan samarbetsvilja. Överlag är det bättre, men långt ifrån så bra som jag vill ha det. För er icke hästintresserade var det här ett skittråkigt inlägg, ha överseende och tappa inte hoppet! 
dessa barn
Intressanta och nya saker får jag berätta någon annan gång.
Jag stod och gjorde fart på två gånger, i den ena satt den minsta och i den andra satt två barn. Den ena är väl runt två år och den andra lite yngre, en pojke och en flicka. Det paret gjorde fart själv till största del. Hur som helst sitter de ned en stund och gungar med lite fart. Då tittar pojken på henne, ler från öra till öra och så plötsligt då ger han henne en dansk skalle. Världens knock blev det, en riktig liten smäll. Han såg fortfarande precis lika glad ut som innan, överlycklig, medan hon mest verkade bli chockad.. till en början. Det dröjde inte många skunder innan hon började gråta. Jag gick fram och tröstade lite. Pojken försökte han också, han klappade henne på det onda huvudet, blåste och sade något som jag behöver tolk för att förstå. Strax därpå fortsatte de att gunga. Han lycklig och hon med en rödbultande knöl i pannan. Gulligt!
Imorgon ska jag jobba 8-14 och på fredag (tacktacktack!) 06.30-12.30!
Nu ska jag alldeles snart gå ned och byta om och sedan fortsätta ut i stallet och fixa i ordning Mozart. Blir ridlektion och sedan middag. Trevligt!
idioti
Jag anar att jag föddes i fel familj, jag fick i alla fall de absolut sämsta dragen. Fars lockiga hår och feta lår y vader, mors icke smala kropp och former. Det jag ville komma med det hela är egentligen en helt annan sak;
Mor lider till viss del av en gaanska lindrig form av tics. Hon har lite ljud för sig, dock kan hon behärska dessa i situationer som kräver det. Min bror har också tics, han blinkar och rycker och lite annat. Han har det desto svårare med behärskningskonsten. Jag är van att se honom sådär, han har ju hållit på så i ett flertal år. Men för de som inte sett honom kan nog tycka att det ser lita underligt ut. Själv har jag haft både det ena och det andra för mig. Jag var ett tag helt hysterisk med att rynka på näsan, utöva någon mindre cermoni var och varannan sekund. Detta gjorde mig riktigt trött på allt. Jag såg verkligen helt störd ut! En dag försvann bara helt plötsligt den där tvångstanken och nu de senaste åren har jag inte haft något speciellt för mig. Jag går och spänner armvecken och knävecken samt vrider på handlederna. Men det irriterar vare sig mig eller min omgivning något särskilt. Men så nu har jag fått för mig att jag måste "blunda hårt", verkligen trycka till med ögonlocken. Det händer inte bara någon gång ibland utan jag måste göra det hela tiden. Tänker på det nästintill hela tiden och det, om något, är nervpåfrestande. Det finns lindrande medicin att få, men jag är långt ifrån så sjuk att de skulle skriva ut det till mig. Förhoppningsvis ger det sig, för det är bra jobbigt att gå runt med dessa ständiga tvångstankar. Värst vore det ju om man fick för sig att göra något riktigt illa...
Mor lider till viss del av en gaanska lindrig form av tics. Hon har lite ljud för sig, dock kan hon behärska dessa i situationer som kräver det. Min bror har också tics, han blinkar och rycker och lite annat. Han har det desto svårare med behärskningskonsten. Jag är van att se honom sådär, han har ju hållit på så i ett flertal år. Men för de som inte sett honom kan nog tycka att det ser lita underligt ut. Själv har jag haft både det ena och det andra för mig. Jag var ett tag helt hysterisk med att rynka på näsan, utöva någon mindre cermoni var och varannan sekund. Detta gjorde mig riktigt trött på allt. Jag såg verkligen helt störd ut! En dag försvann bara helt plötsligt den där tvångstanken och nu de senaste åren har jag inte haft något speciellt för mig. Jag går och spänner armvecken och knävecken samt vrider på handlederna. Men det irriterar vare sig mig eller min omgivning något särskilt. Men så nu har jag fått för mig att jag måste "blunda hårt", verkligen trycka till med ögonlocken. Det händer inte bara någon gång ibland utan jag måste göra det hela tiden. Tänker på det nästintill hela tiden och det, om något, är nervpåfrestande. Det finns lindrande medicin att få, men jag är långt ifrån så sjuk att de skulle skriva ut det till mig. Förhoppningsvis ger det sig, för det är bra jobbigt att gå runt med dessa ständiga tvångstankar. Värst vore det ju om man fick för sig att göra något riktigt illa...
håll i hatten
Jag skulle kunna skriva om hur fint väder det har varit i dag, men det känns lite väl trivialt för att passa i min familjära blogg. Så då återstår frågan: vad ska jag skriva om? Att hoppa över en dag är inte ens ett alternativ. Igår berättade jag om en misslyckad rakning, jag har delgett er ett antal små konversationer från jobbet (det utspelade sig en ganska rolig idag också, får se om den kanske dyker upp..), jag brukar framförallt slänga ihop en version av min dag. Men hey, dags för en förändring börjar det kännas som. Men fortfarande: 'vad?'...
Medan jag funderar kan jag trots allt berätta en liten händelse från jobbet som var något utöver det vanliga, vilket i det här fallet enbart är negativt. Lilla charmtrollet (med andra ord världens sötaste 2snart3åring) skulle precis åka hem, pappa stod med hans saker och bytte ett par ord med en av dagisfröknarna. Plötsligt hörs ett gällt hysteriskt skrik som inte upphör. Vid förrådet står det tre bänkar, sådana där i mörkt trä som har två bänkar och ett bord i ett... Han har trillat emellan och det lilla huvudet slängts i asfalten och senare upptäckte vi att han måste ha landat på en sten och en pinne. Det hade blivit ett rejält hack i bakhuvudet och det blödde frikostigt. Lilla barnet grät, pappan blev lite smått chockad. På med bandage och så vidare till akuten. En aning obehagligt måste jag säga.
Jag var ned och norpade åt mig ett par precis nygräddade bullar. Passande nog ringer precis telefonen. Privatnummer, noterar jag och svarar.
"Ja.. det är idla", säger jag med munnen full av bulle som jag inte hunnit tugga ur.
"Jag hetech vemvetvad ochu jag görch en majknadsunsökchning och vemvetvad ochnågotom helsingbohg" säger människan i andra änden. Till en början är jag helt säker på att det är någon som driver med mig, kul skämt, tänker jag. Så fortsätter han: "å shå sckulle jag veilja ställa någcha fchåghor om du hach tiied".
"Du får prata med min mamma" säger jag som nästan satt bullen i halsen och sträcker över luren. Så, det var väl det mest spännande som hänt mig idag.
Bullbak
Lillebror. Det är långt ifrån
varje dag som jag känner
att jag älskar dig! ..
(och inte skulle vilja byta bort dig)
Medan jag funderar kan jag trots allt berätta en liten händelse från jobbet som var något utöver det vanliga, vilket i det här fallet enbart är negativt. Lilla charmtrollet (med andra ord världens sötaste 2snart3åring) skulle precis åka hem, pappa stod med hans saker och bytte ett par ord med en av dagisfröknarna. Plötsligt hörs ett gällt hysteriskt skrik som inte upphör. Vid förrådet står det tre bänkar, sådana där i mörkt trä som har två bänkar och ett bord i ett... Han har trillat emellan och det lilla huvudet slängts i asfalten och senare upptäckte vi att han måste ha landat på en sten och en pinne. Det hade blivit ett rejält hack i bakhuvudet och det blödde frikostigt. Lilla barnet grät, pappan blev lite smått chockad. På med bandage och så vidare till akuten. En aning obehagligt måste jag säga.
Jag var ned och norpade åt mig ett par precis nygräddade bullar. Passande nog ringer precis telefonen. Privatnummer, noterar jag och svarar.
"Ja.. det är idla", säger jag med munnen full av bulle som jag inte hunnit tugga ur.
"Jag hetech vemvetvad ochu jag görch en majknadsunsökchning och vemvetvad ochnågotom helsingbohg" säger människan i andra änden. Till en början är jag helt säker på att det är någon som driver med mig, kul skämt, tänker jag. Så fortsätter han: "å shå sckulle jag veilja ställa någcha fchåghor om du hach tiied".
"Du får prata med min mamma" säger jag som nästan satt bullen i halsen och sträcker över luren. Så, det var väl det mest spännande som hänt mig idag.
Bullbak
Lillebror. Det är långt ifrån
varje dag som jag känner
att jag älskar dig! ..
(och inte skulle vilja byta bort dig)
