Ruggigt sugen jag blev på att se den filmen, 'walk the line'. Dock har jag inte den kvar, lite synd. Ska nog ta och skaffa den.
Idag har det varit de känslosammas dag. Började när jag kollade på ensam mamma söker, de två sista avsnitten av säsong 2. Ja, på tal om det. Jag satt uppe till klockan 04 i natt och kollade på det. Avsnitt 1-10, sedan gav jag upp. Hade ingen lust att sova bort hela dagen. Men hur som helst, ensam mamma söker av allt, liksom... När alla blev så kära i slutet kunde jag inte hålla tårarna tillbaka. Sentimental och allmänt löjlig, verkligen. Men jag kunde inte hjälpa det. Och sedan ett par timmar senare kollade jag på det här programmet med vardagshjältar. De skulle väl få pris nästa vecka men nu så fick man korta anblickar på vad hjältedåden gällde. Och det var inte bara jag, utan hela programmet, var så otroligt känsloladdat. Det dröjde inte lång tid innan tårarna formligen strömmade nedför mina kinder. Jag grät och grät och det dröjde en bra stund innan jag faktiskt märkte att jag satt där och bölade, lipade som en liten barnunge. Ganska skönt faktiskt.
I morse hatade jag hästar. Jag ville slakta dem allihop (alla två) och det talade jag också om för dem. Otäcka gangsterdjur!
Jag har inga känslor kvar.