ledighet

Vaknade alldeles nyss, fy, vad jag älskar denna ledighet!
Just nu sitter jag och tuggar frukost, grovt bröd, grymt grovt bröd. Det är nästintill att jag får använda ishacka eller motorsåg för att ta mig igenom det. Fast det är ganska okej, faktiskt...
Idag blir det ridhus+förmodad uteritt, vi får väl se vad som händer och sker.
Garanterat längre inlägg ikväll... den som väntar på något gott...
Tjarrå!


22.07
Nu kommer den utlovade fortsättningen, ytterligare några rader utan någon egentlig mening.
Först ska jag med korthet berätta vad jag gjort idag, för intresserade parter.
Jag var på väg ut för att avsluta gräsklippningen min bror påbörjat, då det plötsligt slog mig och mamma att vi borde åka till Västerås och se över Hööks sortiment. Sagt och gjort, efter lite överläggning avgjorde vi att det vore en utmärkt idé. Med oss tog vi Saxin och ett glatt humör. Fyndade, det var vad vi gjorde. Det jag kommer ihåg var:
- ett 200g (?) täcke, strl 175, blått, hade kostat en halv förmögenhet men nu såldes det ut för 100:- Passade alldeles perfekt på snyggingen.
- en skyddsväst, hade kostat 890:- , inte superskön, men helt okej, även den 100:-
- en reflexutstyrsel till hund, vilket inkluderade reflexhalsband och dräkt till det optimala priset 5:-
- två hovborstar 5:- st.
och så något mer som jag inte minns, bl.a tvättsvampar men de var det inget extrapris på. Jag köpte även ett efterlängtat träns med spännen vid nacken och Saxin fick tag i ett rött schabrak med 20% rabatt.
På vägen hem stannade vi till i Åsby för att inhandla diverse köttprodukter. Jag och Saxin ägnade oss åt det lilla minizoo:t som finns där. Vi klappade kaniner, letade efter en gris med blått skynke, klappade och matade två getter och försökte fånga en getbebis (vad sjutton heter getternas bebisar? .. det står helt still) uppmärksamhet, förgäves. Men roligt hade vi i alla fall, kände oss som riktiga stadsbor. Och så slutligen såg jag den sötaste lilla ungen någonsin. Drygt ett år kanske, leende, stora ögon och ah, jag gillar sannerligen inte barn i vanliga fall, men den var riktigt söt.
Jag har kommit underfund med att jag gillar fyra barn: Milton och Nadine från Gotland, syons lilla dot'ra och så den lilla svarta bebisen i Arboga. Den bebisen är nog bland det sötaste som finns. Jag är lite hemligt förälskad i bebisar/barn som är nyfödda till ett par- tre år gamla (det är när de börjar tala sammanhängande och tydligt jag tar avstånd). Jag vill absolut, absolut INTE under några omständigheter ha barn själv, men just det med andras barn tror jag nog nästan att jag kommer att växa ifrån när jag blir lite äldre. Lugna barn/bebisar som inte gråter och skriker tjugofyra timmar om dygnet tycker jag för det mesta om. Hur som,
När jag kom hem mockade jag och sedan slog jag mig ned här för att skriva lite och vänta på en film.
Becoming Jane, och bekännas skall, att jag fällde pinsamt nog några tårar på slutet. I vilket fall som helst en sevärd film. Jag har lite svårt för filmer som går i det slaget av gammaldags ton, men just den här berörde. Pride and prejudice är ganska okej, men den här var betydligt bättre. Delvis för att jag gillar både den manliga och kvinnliga huvudrollen och det slaget av kärlek. Som den hopplöse romantikern jag är (jag vet, jag har nämnt det tidigare, du trogne bloggläsare) hade slutet kunnat få vara mer perfekt. Men, kanske är det för mycket sockersött överallt och för lite verklighet. Om man nu, i och för sig, kan jämföra Becoming Jane med dagens verklighet. Knappast.
Jomen, får se om Saxin behagar anlända imorgon för det utlovade uteritten som förra veckan aldrig blev av. Vi hoppas på det, så håll tummarna, gott folk.
Om någon nu får för sig att undra varför jag får för mig att skriva så mycket om kvällarna så beror det på att jag väntar på filmer. Jag blir ganska internethandikappad när det laddas för det går ju så oerhört sakta.
En annan sak, något som egentligen är helt oväsentligt och något jag nyss i förbegående noterade för mitt inre (det är efter det här uttalandet dina föraningar angående om jag är helt tappad bakom en vagn och halvt jättetokig bekräftas). Människor, det vill säga människor av det motsatta könet, som jag någon gång fattat tycke för, åtminstone de Två senaste har siffran två gemensamt. 2dec. 2maj. Se där, se där. Sicket sammanträffande. jag tyckte bara att det var lite roligt nu när jag uppmärksammade det. Okej, det var egentligen ett helt onödigt yttrande. TRISTESSEN ANFALLER!
Förskräckligt vad jag får för mig att skriva ibland. Onödigt AB. Men, tro det eller ej, ska jag nog ta och avrunda nu. 15% kvar nu, kommer att ta cirka en kvart. Jovars.
Sov gott!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0