Då var man hemma igen då. Tack alla medverkande för en trevlig helg!
Handboll. Jag har inte skrivit ett ord om handbollen i fredags ännu. Förskräckligt slarvigt av mig. Vår klass (tjejerna) hade gått till finalen i handboll mot 9d. Så då i fredags var det då alltså dags att spela denna final. Vi gjorde bra ifrån oss och så stod det 2-2. Ett par minuter kvar och jag kommer relativt fri upp mot målet, dock en bra bit från linjen. Jag har fått en pass och utan att tänka mig för så skjuter jag bara, precis som alltid. Egentligen var det oerhört korkat gjort, för utan den tur jag hade så skulle den inte ha gått in. Det var för långt ifrån, för många spelare i motståndarlaget i vägen, jag för dålig. Men in gick den. 3-2, vilket vi också vann med! 9a regerar.
Reklamutdelandet är inte speciellt roligt längre. Det har varit ganska okej förut, men nu är det verkligen grymt tidsödande. Så mycket jobb för en sådan taskig penning. Och så dessa sura villamänniskor ska vi inte ens tala om, de gör ju sannerligen inte saken bättre. Fast man går precis förbi dem, nästan krockar vid postlådan, trots att jag ger dem ett leende får man ingenting tillbaka. Ett tack är kanske att förvänta för mycket, men inte ens ett hej eller ett litet leende kan man få. Så taskig bemötning, dålig stil, tycker jag! Får se hur länge jag mäktar med de här. Men man ska väl inte klaga.
Har väl inte alltför mycket att förtälja för dagen...
Tack och adjö.
Med ord fortsätter du att trycka ned mig. Tack.