2

Vad sade jag att jag skulle skriva två inlägg för? Jag har ingenting mer att säga. Åtminstone inte vad jag kan komma på. Min hjärna är ganska grötig nuför tiden, jag vet inte alls vad som hänt. Och trots hårfärgningen känner jag mig inte det minsta smart.
Hm, vi kan köra en genomgång av min dag. Det är synonym till ordet ointressant men kanske kan det sätta sprätt på min blogglust? Det här med ointressanta ting att förtälja är ju min grej, så att säga.

Vi börjar dagen från och med det att jag klev upp ur sängen.
Alltså, jag klev upp ur sängen. Då hade klockan ringt och ringt i tjugofem minuter. En variation mellan Brad Paisley, Håkan Hellström och Twisted sister. När jag väl lyckades komma upp kände jag direkt att här inne kan det inte vara mer än max 17 grader. Hysteriskt! Huttrande snubblade jag nerför trappan, tog ett rejält stöd mot trappräcket och klättrade över grinden.
Nog med detaljer? Kanske, så hur som.
Jag duschade, sminkade mig, borstade tänderna och så vidare. Ett sorgligt konstaterande som jag gjort för länge sedan är att håret går aldrig att få så bra som frisören fick det när man gick hem. Man kan stå i timmar utan att ens vara i närheten. Hon drar fingrarna genom det, lite spray, plattång och det tar på sin maximala höjd sju minuter.
Det var kallt att vänta på bussen trots min tantutstyrsel.
Efter fyrtio minuters bussåkande klev jag av bussen och upptäckte till mitt förtret att det regnade. Sådant gör mig inte det minsta lycklig. Inte nog med att det är måndagsmorgon, nej, det ska självfallet regna också!
Matte. Genomgång. Startade upp kapitlet statistik. Sofia var kortast. Björn var näst störst. Jag gick ut ur klassrummet för att hämta min mobil. När jag kommer tillbaka från skåpet drabbas jag av plötslig minnesförlust. Jag har inte en aning om vart jag skall gå in! I ren panik skickar jag ett sms till elinå som får komma ut och ledsaga mig in igen. Så det kan bli!
Något karaktärsämne. Satt vid datorn. Gjorde nästan bara det jag skulle. Blev klar med arbetet. Känns bra, tack.
Lunch. Elinå kunde inte äta. Jag åt. Sedan minns jag inte vad vi gjorde. Eller jo. Vi pratade och jag höll på att gå ner i spagat. Mina "gamla" stövlar har förlorat det yttre på klackarna så de är superhala. När vi kom upp på det blanka stengolvet sade det "ructh" och jag hade kunnat försatt mig i en hemskt obehaglig position. Dock blev det inte så, tack och lov.
Karaktärsämne nummer två. Skrev önskemål på APU-plats som äger rum om sissodär två veckor efter lovet. Därefter såg vi på Emil i Lönneberga i 1h och 40min. Intressant. Lite frågor att svara på. Speedad genomgång. Slut.
Engelska. Sista lektionen. Allas humör var på topp. Diskuterade lite. Läste lite. Skrev lite. Hejdå.
Buss hem. Jag läste bok baklänges. Illamående.

Just nu är jag totalt själv hemma och kommer nog vara det en stund framöver.

Mormor och morfars hund är här. Nyss satte han igång och ylade riktigt hysteriskt.
Överväger att släppa ut honom till vargarna.

Over and out.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0