Måndag. Eftermiddag. Klockan är 13.52. Två timmar kvar att uthärda. Trött. Halvkrasslig. Totalt utan lust för det här.
De nya jeansen har åtminstone inte töjt sönder sig, som de förra gjorde. Då blir man enbart deprimerad och så obarmhärtigt irriterad. Verkligen. Det kryper i hela kroppen på mig när jag inser att jag lagt ett x antal hundra på ett par jeans som tappar passformen efter några ynka timmar. Hur lite skall man kunna begära egentligen? Pinsamt dåligt!
Hur som helst. Vi har något grupparbete, vi jobbar med UNICEF. Just för tillfället går det inte överdrivet mycket framåt. Men vi har några gånger på oss så vi borde hinna. Fast man vet ju aldrig. Jag har blivit så otroligt lam! Jag får aldrig någonting gjort längre.
Oändligt oerhört skönt med lov om tre veckor. Då blir det en hel veckas lov och därefter blir det ett par veckor i skolan, om jag minns rätt, och sedan APU i fem veckor tills det att det återigen blir lov. Det ska faktiskt bli riktigt skönt, lite omväxling sissodär. Ungefär som att färga håret, men ändå inte. På tal om lov. På höstlovet ska jag färdas med tåg neråt i landet och träffa T. Som det ser ut nu så blir det i 6 dagar, mycket spännande och nervkittlande. yes! Naej, det ska bli jätteroligt! Bara att hålla tummarna för att jag inte skall dra på mig någon magsjuka eller något annat otäckt. Man vet ju aldrig. Sjukdomar kan drabba vem som helst när som helst, speciellt när man minst anar det. Och definitivt speciellt när man inte vill det. Så nej. Så länge jag inte åker på någon släng av galna kosjukan eller fågelinfluensan ska jag iväg. Riktigt så hårddragen är jag inte gällande skolan. Men å andra sidan. Det är inte varje dag man åker tåg ända ner till tryd. Nu spårade jag ur totalt och vet inte alls vad jag pratar om. Vi fortsätter.
Elin Å sitter här bredvid mig vid en dator. Hon beordrade att få vara med. Så nu är hon det. Grattis televerket!
Kanske jag borde göra lite nytta? HA! Skrattade jag dig rakt i ansiktet? Åh, förlåt. 
Nej, jag vet inte alls vad det är med mig. Men det spelar ingen roll.
När jag kommer hem ska jag stoppa i mig en alvedon och därefter bege mig ut en sväng på hästryggen tillsammans med mamma. Vi ska rida den roligaste rundan samt att det är totalt underbart väder. Kan det bli så speciellt mycket bättre? Knappast!
Nu ska vi kolla på Benjamin i morgonsoffan!
4 av 5 toasters!
Kanonkul!

Over and out