Just nu sitter jag i skolan och arbetar ihärdigt på datakunskapen. Verkligen SÅ hysteriskt roligt.
Jag är lite osäker på allt möjligt just nu, inte bara datakunskapen så att säga. Vet inte riktigt ut eller in. Det blir så ibland.
För övrigt så är det fint väder för tredje dagen i rad men det är småkyligt. Jag tycker det är mysigt med höstkyla. Dagen till ära fick det bli höstig, stickad tröja och stövlar. Ja, jag har byxor också men det var inte lika viktigt. Och nej, det är inte tal om gummistövlar. Man kan tolka och misstolka hur man vill egentligen. Stövlar och stickat tycker jag är höst. Precis som gula, bruna och orangea löv. Det är riktigt vackert. Det finns mycket som är vackert på hösten. Ända till det att det blir gegga och lera precis överallt. Det är mest bara sorgligt. Då blir man deprimerad på riktigt. Nu gäller det att suga i sig av det underbara vädret. Ta en promenad, dricka te i mängder, rida ut, ha på sig stickade varma tröjor. Om ett par månader övergår det till tjocka, klumpiga jackor och raggsockar, kängor och vantar.
Efter lunch blir det som sagt matteprov. Det känns bra. Eller ja, bra och bra. Det känns inte dåligt i alla fall. Som när man kommer till skolan, väl medveten om att man inte kan någonting, klump i magen och modfälld. Så känns det inte. Nu känns det faktiskt helt okej. Jag är inte ens nervös. Jag som annars är nervös över precis allting hela tiden men så känns det inte nu i alla fall. Ja, kom igen nu. Nu gör ALLA vågen för att IDA inte är nervös för att ett MATTEPROV.
Skärp dig! Ta dig samman, kvinna!
När jag kommer hem ska päronen frakta sig iväg på föräldramöte. Jag blir nog ganska själv hemma, med undantag för lillebror. Men han säger inte så jättemycket. Han har börjat slå på pianot istället. Han lyssnar precis lika bra som en förståndshandikappad döv tonåring. Jag blir tokig på honom! Upprepade gånger ber jag med min sammetlena röst att: "sluta slå på pianot, jag är verkligen trött. Jag får huvudvärk!" Men han fortsätter. Till slut gormar man att: "Slutar du inte nu ska jag hugga pianot till kaffeved! Och dig ska jag såga fingrarna av!!!!!!"
Men jag tar mig samman, återigen.

Slutt!