Otäckt!
När jag var på väg till bussen idag fick jag ett sms från min kära mor som innehöll bland annat följande ord:
"... pappa är magsjuk och spyr som en räv".
Ämnet hurvida rävar spyr eller inte är jag inte särskilt väl insatt i, men en sak vet jag, att det här bådade då inte gott! Direkt vände sig min mage ut och in och jag var övertygad om att jag skulle få en sur uppstötning. Dock hände ingenting och det var bara till att försöka tänka på något annat. Inbillningsmagsjukan går i gång direkt någon påstår sig må illa.
Jag bävade för att gå in genom dörren. Mamma föreslog att jag kunde sova ute i stallet men jag avböjde otacksamt nog. Direkt jag tog ett steg innanför tröskeln kände jag hur bacillerna praktiskt taget brutalt attackerade mig hänsynslöst. De hoppade in genom min näsa, mun och öron för att sedan färdas ner till magen och förgifta mig. Jag höll handen envist för mun och näsa för att förhindra detta terrordåd, tyvärr tror jag inte att det har någon större verkan. Det första jag gjorde efter att jag lyckats slänga av mig jacka och skor var att springa ut i köket, häva mig ner på knä vid kryddskåpet för att fort som sjutton rota fram vitpepparkornen. Så nu är jag preparerad med pepparkorn. Min mor tror att mina tarmar kommer att frätas sönder. Pepparkorn är visst starka vid lite större doser. Men det gör ingenting. Hellre sönderbrända tarmar än magsjuka. Och det säger jag ju er bara, jag tog muggen allra längst in i skåpet och jag vägrade att ta i vattenflaskan. Det fick bli kranvatten! Jag överdriver inte, jag är bara lite försiktig.
Pappa ligger inne på badrumsgolvet och ojar sig. Han mår inte bra alls. Ont har han, den stackars smittbäraren. Jag antar att det är läge att tycka synd om honom, men jag förmår mig inte till det. Varför?
1. Det må hända att det inte är hans fel, men magsjukan bär han på just nu i detta hus, ingen annan!
2. Jag är verkligen jättekissnödig. Superduperkissnödig, närmare bestämt. Min kissblåsa är nära sprängningsgräns! Han kommer inte ut därifrån! Han har legat därinne i flera timmar.
Nu blev jag illamående igen.
Glöm inte att Rösta ; http://kapitel1.se/ida-lindkvist/en-bla-stjarna2
(för information, se nedanstående inlägg)
"... pappa är magsjuk och spyr som en räv".
Ämnet hurvida rävar spyr eller inte är jag inte särskilt väl insatt i, men en sak vet jag, att det här bådade då inte gott! Direkt vände sig min mage ut och in och jag var övertygad om att jag skulle få en sur uppstötning. Dock hände ingenting och det var bara till att försöka tänka på något annat. Inbillningsmagsjukan går i gång direkt någon påstår sig må illa.
Jag bävade för att gå in genom dörren. Mamma föreslog att jag kunde sova ute i stallet men jag avböjde otacksamt nog. Direkt jag tog ett steg innanför tröskeln kände jag hur bacillerna praktiskt taget brutalt attackerade mig hänsynslöst. De hoppade in genom min näsa, mun och öron för att sedan färdas ner till magen och förgifta mig. Jag höll handen envist för mun och näsa för att förhindra detta terrordåd, tyvärr tror jag inte att det har någon större verkan. Det första jag gjorde efter att jag lyckats slänga av mig jacka och skor var att springa ut i köket, häva mig ner på knä vid kryddskåpet för att fort som sjutton rota fram vitpepparkornen. Så nu är jag preparerad med pepparkorn. Min mor tror att mina tarmar kommer att frätas sönder. Pepparkorn är visst starka vid lite större doser. Men det gör ingenting. Hellre sönderbrända tarmar än magsjuka. Och det säger jag ju er bara, jag tog muggen allra längst in i skåpet och jag vägrade att ta i vattenflaskan. Det fick bli kranvatten! Jag överdriver inte, jag är bara lite försiktig.
Pappa ligger inne på badrumsgolvet och ojar sig. Han mår inte bra alls. Ont har han, den stackars smittbäraren. Jag antar att det är läge att tycka synd om honom, men jag förmår mig inte till det. Varför?
1. Det må hända att det inte är hans fel, men magsjukan bär han på just nu i detta hus, ingen annan!
2. Jag är verkligen jättekissnödig. Superduperkissnödig, närmare bestämt. Min kissblåsa är nära sprängningsgräns! Han kommer inte ut därifrån! Han har legat därinne i flera timmar.
Nu blev jag illamående igen.
Glöm inte att Rösta ; http://kapitel1.se/ida-lindkvist/en-bla-stjarna2
(för information, se nedanstående inlägg)
Kommentarer
Postat av: Louise
sv tack! :)
Postat av: georgia
haha aa jätte bra :D
ha en trevlig fredag
Trackback
