Ja, jag brukar ju faktiskt anstränga mig så pass att jag åtminstone skriver lite varje dag. Jag är inte så säker på att någon läser dravlet men personligen känner jag att jag någon gång varje dag bör utöka skrivandet till mer än smilisar och förkortningar. Sådant kan ju inte vara nyttigt. Man blir ju språkligt invalid.

Jag är så trött att mina ögon ständigt glider i kors och jag tenderar till att dreggla. Jag skulle nog inte påstå att det är särskilt trevligt men jag kan inte hjälpa det. Och att gå till sängs redan innan klockan halv sju känns lite väl drastiskt.

Om jag inte missminner mig skrev jag inte alltför mycket igår heller. Igår var jag i alla fall till staden hela dagen. Det var trevligt och rentav sövande. Jag kom hem sent och då var det bara att bege sig ut i stallet för att sedan äta middag vid tio. Nästan så att jag var på väg att somna med huvudet i tallriken. Fint.

Idag har tiden gått undan trots en inte alltför hårt uppbokad dag. Jag har läst ut en bok, promenerat med mamma, varit ute i stallet och... ja, i ärlighetens namn har jag spenderat på tok för mycket tid här. Jag har diverse skolarbeten att ta itu med men jag ligger på latsidan och skjuter upp det ytterligare lite. Jag borde skämmas, jag vet, och det gör jag också.

Nej, fy. Slut.