Febern är tillbaka och huvudet dunkar på som om det fick betalt för det. Det verkar inte som att jag ska få bli frisk igen. Bihålorna har gjort sig till känna och terroriserar mig dag som natt, en värk som leder upp i öronen och gör mig till ett gnällande och ynkligt litet barn. Huvudvärken är ändå det värsta. Jag har aldrig under mina sjutton år haft en sådan gräsligt påtryckande huvudvärk. 
De senaste två veckorna har jag gått på alvedon för att inte känna av hur jag egentligen mår, för att slippa huvudvärk och eventuell feber. Det är ju inte någon skyhög och glödhet feber jag har... Men så igår tog mina alvedon slut och pang så slog huvudvärken till och illamåendet var överväldigande, kastades över mig som den värsta svallvåg. Det är så mycket som skulle gjorts den här helgen men nu orkar jag knappt hålla ögonen öppna. Kanske är det en släng svineflue jag har fått, trots allt.
Nej, den här helgen får jag genomlida i vila och återhämtningens namn.