Sannerligen, det har gått i ett och jag gillar det verkligen. För att inte tala om vilket härligt slut på ett väldigt skönt lov. Hur som helst, det var inte lovet i sig jag skulle skriva om, utan helgen. Gårdagen, närmare bestämt.
Det började med tj ute på vischan, i tjugo minusgrader! Visst, man förfrös de gånger man gick ur bilen men det var ändå roligt. Avslutade med fika i bilen.
Åkte tillbaka, värmde upp oss under filtar och med varma tofflor. Bytte om, plötsligt var det hur mycket folk som helst samlat. Vi gick iväg ett gäng och spelade rundpingis och pinsamt nog har jag idag träningsvärk i ena skinkan. Vältränad var ordet!
Därefter blev det pizza. Och nu snackar vi pizza. Pizzor i mängder, plåtar i mängder, tre ugnar och så GOTT! Vi fyllde med alla tänkbara tillbehör, överöste. När de två sista pizzorna skulle göras insåg vi att det fanns ruskigt mycket pålägg kvar, värkte över det och de pizzorna (jag skojar inte!) vägde flera kilo! Åh, det var knäsvagande gott.
Mätta(!) och minst sagt belåtna gick återigen ett litet gäng iväg (som inkluderade jag hon henne själv) och spelade biljard. Lag: Omgång ett vunnen, omgång två förlorad, omgång tre egentligen vunnen. Jag råkade skjuta ner den otäcka svarta bollen helt random, hade det varit meningen att den skulle i hade jag ALDRIG någonsin träffat. Jaha, kul ändå. Sedan följdes detta av tusen frågelekar/förklaringslekar/roliga lekar. Vet inte alls hur jag ska förklara men jag ÄLSKAR sådana lekar. Jag och Esben satt vid den stora godisskålen, det var kanske mindre bra....
De flesta åkte hem, vi gick hem till T och M tillsammans med några andra och spelade När och Fjärran.
T: "Vilket land blablabla?"
C och E: "diskuterar blablabla"
I: "fattar ingenting blabalba"
C: "Den här svarar du på, Ida!"
I: "Eh.. fram till nian trodde jag att Afrika var ett land så att jag..."
C: "Okej, du är tyst!"
Med andra ord; mina icke existerande kunskaper gick inte direkt att briljera med. Men det var roligt och jag kunde svaret på två frågor. Stort!
Sov i ett eget rum, som på hotell. Morgonen därpå en supermysig frukost.

Och så nu är jag hemma igen. AH!
Det går aldrig att återberätta sådana här händelser, det gör bara inte det. Om man inte var med kan man aldrig riktigt förstå, kan inte veta hur det var, vilka känslor man hade. Ni får använda er fantasi och utgå ifrån att jag hade en enastående dag tillsammans med världens finaste vänner. DEAL?!
Fast tilläggas måste att onekligen kändes det som att det fanns ett tomrum.

typ så lycklig var jag. så att ni vet. fet och lycklig.