Jag: Annica, är du klar snart?

Mamma: Kalla mig inte vid namn!

Jag: Men du kallar ju mig för Ida?

Mamma: Ja, men det är väl i alla fall skillnad. Jag kan ju inte kalla dig för dotter.

Jag: Varför inte, Annica? Jag säger ju mamma. Det är ju samma grej.

Mamma: Kalla mig vad ... du vill!


Gammal, tidigare publicerad bild från när pucko 1 och 2 var i London.