nu är sommaren slut och allt som finns kvar är minnen.

Jag saknar Stockholm ungefär så mycket som till månen och tillbaka. Det var så bra och så himla mycket bättre.

På fredagarna var det lag på att äta pizza, särskilt om någon skulle sluta. Anna och Angelica var de härligaste tjejerna någonsin.

När det var min tur att sluta bakade Angelica VÄRLDENS VÄRLDSGODASTE chokladtårta! Åh, himmel. Underbara människa. Gick och sjöng hela dagarna, skrattade och skurade golv tills vi blev höga på skurmedel.

Awesome grabbar.

Men innan jag sa hej till Stockholm var jag tvungen att säga hejdå till skolan och då såg mitt skåp ut såhär för första gången på tre år:



Det var en bal på slottet





Min bordsdam



Själv led jag av fyrtio komma sex graders feber och tyckte att allt mest var pest och pina.

Det var det.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0