Igår kväll när jag var ute på jobb fick jag en påse mogna, söta höstäpplen av en väldigt gullig kvinna. Det är inte riktigt min grej att äta mjöliga äpplen, det går bara inte. När jag var liten fick pappa alltid mitt äpple om det var så. Han är inte lika känslig...
Hur som haver, det fick bli äppelmos för hela slanten. Jag brukar inte husmora mig alltför ofta, åtminstone inte på sylt- och saftnivå. Så mina ovana moshänder hävde i en aning för mycket socker, en liter eller så, så det blev minst sagt ett sött mos. Men det ska nog gå, det också.