Idag är en dag, som alla andra, men ändå inte.


Den här dagen gick från fullbokad till just ingenting alls. Alla två intervjuer blev uppskjutna tills imorgon, så morgondagen blir desto mer fullspäckad. 
Sjasade upp mig själv betydligt tidigare än vad jag egentligen hade lust med, så nu struntar jag i det här och kryper ner i soffan istället. Livet är lite tuffare ibland än andra gånger. Just nu är det så. 
Jag har fått möjligheten att jobba med just det jag älskar. Jag får skriva, fotografera, träffa människor, vara med på och om allt mellan himmel och jord. I stort sett allt som jag missat i vanliga fall. 
Men det finns ändå vissa saker som vänder livet uppochned. När människor som är väldigt nära mår dåligt. Då är livet tungt, trots allt det bra och fina. 
För någonstans så blir det lite mindre värdefullt, när en av de personerna man älskar absolut mest, inte är med och delar glädjen. Det gör ont. Så ont. Och då är ändå inte jag den som har det värst. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0